Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Svenska beredskapen höll inte när krisen kom

Larmsignalerna från hjälporganisationer, tjänstemän och kommuner upprepades gång på gång under våren och sommaren 2015. Ändå var samhället illa rustat när 160.000 människor under året sökte asyl i Sverige.

Myndigheter vädjade tidigt om besked: Vem tar ledartröjan? Men svaret kom först när krisen var ett faktum.

DN har granskat samhällets agerande under flyktingkrisen: Larmrapporterna, de hemliga mötena och bristen på beslut.

Klockan är strax före sex på kvällen den 10  september 2015. Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson har kallat till en telefonkonferens med Försvarsmakten, polisen och länsstyrelserna. En tjänsteman på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, håller i  mötet och tackar för att alla kunnat koppla upp sig med kort varsel.

Vid den här tidpunkten har det gått en vecka sedan treårige Alan Kurdi hittades död på stranden i Turkiet. I södra Europa har flyktingar kämpat i flera veckor för att ta sig norrut och över gränserna.

I Sverige visar opinionsundersökningar ett kraftigt ökat stöd för asylsökande.

Men i den bandade inspelningen från telefonkonferensen blir det tydligt att deltagarna är bekymrade över läget. Flera av myndigheterna har försatt sig själva i krisledningsläge.

”Vem gör vad? Vad gör vi? Hur gör polisen? Vad gör vi på Migrationsverket?”, säger Anders Danielsson utan att vänta på svar.

Foto: Magnus Hallgren
Anders Danielsson. Foto: Magnus Hallgren

I stället ger han sin bild av läget, och i efterhand låter det nästan som om generaldirektören kan se in i framtiden när han beskriver ett scenario med uppemot 7 000 asylsökande i veckan. Anders Danielsson ber om hjälp med att hitta boenden.

– Kan MSB vara behjälplig i att hitta nödlösningar? Och då talar jag faktiskt om tält och sånt här som kan bli aktuellt, säger han.

Men några klara besked eller beslut är det inte tal om. Danielsson berättar att han varit ”i kontakt med ministeriet”. Han vill skicka personal till danska Rödby dit färjorna från Tyskland kommer.

Efter en halvtimme bryter en tjänsteman från länsstyrelsen i Dalarna in och frågar vem som egentligen samordnar den här situationen nationellt.

Vem tar ledartröjan? Danielsson undrar detsamma:

– Det är min bedömning att som läget är nu behövs en gemensam lägesbild, att vi har samma information, att vi har koll på varandras mått och steg, att det ska samordnas för att vi inte ska hamna i en ny Ingvar Carlsson-kommission om ett par år.

Anders Danielsson syftar till den före detta statsministerns utredning av vad som hände under kravallerna i Göteborg 2001 där polisen fick skarp kritik för sitt agerande.

Men frågan om vem som ska ta ledartröjan får inget svar.

Först 21 dagar senare ger regeringen MSB uppdraget att samordna myndigheternas hantering av flyktingsituationen.

•••

Foto: PrivatFrån sitt hus vid stranden Eftalou på Lesbos nordkust blir den brittiske konstnären Eric Kempson och hans fru Philippa ögonvittnen till hur EU:s yttre gräns luckras upp. I kikaren från sitt hus ser de hur allt fler båtar ger sig av från stränderna i Turkiet i gryningen och hur flyktingarna några timmar senare kliver i land på stranden framför deras hus.

Flyktingar har alltid kommit den vägen, mestadels unga män, berättar Eric Kempson. Men i februari började de märka en stor skillnad – plötsligt var det många kvinnor och barn i båtarna.

– I början kom det fem sex båtar om dagen, i  april 15 båtar om dagen och i juni och juli gick det upp till 50 båtar om dagen. I augusti, september och oktober kunde det komma upp till 200 båtar om dagen, säger han.

I början av juni bekräftar FN:s flyktingorgan UNHCR det som Eric Kempson sett under hela våren. Deras nya rapport visar antalet flyktingar som väljer rutten från Turkiet till Grekland sexfaldigats under 2015.

Foto: Flyktingar tar sig i land på den grekiska ön Lesbos. Foto: Roger Turesson

Av de totalt 924 000 människor som kommit till Europa över Medelhavet i år har 771 000 valt vägen mellan Turkiet och Grekland, enligt International organization for migration, IOM.

•••

Under sommaren, samtidigt som tiotusentals flyktingar är på väg in i Europa, pågår Migrationsverkets budgetarbete för fullt.

I den första prognosen för 2015, som presenterades i november i fjol, varnade Migrationsverket för att det ökade asyltrycket skulle bli en utmaning för samhället. ”Det ställer ökade krav på hela samhället i fråga om beredskap och planering”, sa den ställföreträdande generaldirektören Mikael Ribbenvik.

Men under våren och sommaren tvärvänder Migrationsverket och ger regeringen beskedet att de förväntar sig att 74 000 personer ska söka asyl i Sverige under året. Vid det här laget är arbetssituationen så ansträngd att personalen på mottagningsenheten i Norrköping arbetar 22-timmarspass och gråter på jobbet, visar en inspektion av Arbetsmiljöverket.

De långa handläggningstiderna är ett av argumenten som får Migrationsverket att dra slutsatsen att färre ska söka sig hit.

Beskedet ligger till grund för budgeten och Migrationsverket slår fast att de inte kommer att behöva några extra pengar i år. I backspegeln förklarar Migrationsverkets omvärldsanalytiker Merjem Maslo hur årets tidiga prognoser kunde visa så fel:

– När vi gör prognoser måste vi utgå från säkra faktorer och statistiskt utfall. Vad var en säker faktor? Ja, de asylsökande är många fler men de åker till Tyskland, de kommer inte till Sverige.

Foto: Claudio Bresciani/TT
Merjem Maslo. Foto: Claudio Bresciani/TT

Den 22 oktober kom nästa rapport, som gjorde de tre månader gamla beräkningarna helt inaktuella. Den nya prognosen för 2015: 160 000 asylsökande, 29 miljarder kronor extra.

•••

Kommunernas larm om det ansträngda flyktingmottagandet blir allt tydligare i mejlkorgen hos regeringskansliet i mitten av augusti, speciellt när det gäller situationen för ensamkommande barn. Den 17 augusti kommer en lägesrapport från Malmö stad:

”Förr kom det 40 barn i veckan, nu kommer det 40 barn per dag” skriver Lena Cordes på sociala resursförvaltningen.

Systemet håller på att haverera. Kommunen måste kämpa varje dag för att hitta sovplatser åt barnen. Flera av dem är sjuka i MRSA, tbc och skabb. Hon är orolig för bristen på rutinerad personal och ungdomar som hamnar i slagsmål.

Migrationsminister Morgan Johansson åker till Malmö. Men några konkreta åtgärder blir det inte. Den 7 september aktiverar länsstyrelsen i  Skåne sin krisledning och kallar till ett akut möte med polisen, räddningstjänsten och Migrationsverket.

•••

Foto: AP Photo/DHA”Alan, tre år, sköljdes upp på stranden. Det han fick uppleva av fasa och rädsla och att hans liv slutade vid tre års ålder, det ska ingen behöva uppleva. Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror”.

Det regnar när Stefan Löfven tar plats på scenen på Medborgarplatsen i Stockholm den 6  september. Tre månader har gått sedan UNHCR larmade om en sexfaldigad ökning av flyktingar till Europa via Turkiet och Grekland.

Foto: Maja Suslin/TTFoto: Maja Suslin/TT

Statsministern har kritiserats för att ha varit osynlig i debatten. Men nu är han den enda politikern som får tala till de 15 000 personerna på manifestationen med parollen ”Refugees welcome”.

”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor”, säger han.

Ett budskap han upprepar i regeringsförklaringen den 15 september.

•••

Inom polisens Nationella operativa avdelning, Noa, har man i flera dagar sett tv-bilderna av människor på vandring norrut genom Danmark. Men när chefen Mats Löfving och hans tio närmaste medarbetare på måndagen den 7  september tar taxi ut till Djurönäsets hotell- och konferensanläggning i Stockholms skärgård har de annat att prata om.

Det här är det första mer avslappande mötet för Mats Löfvings nya ledningsgrupp. Förutom att cheferna ska lära känna varandra bättre vill Löfving inpränta att det från och med nu är Noa som styr inom polis-Sverige.

”Vi behöver lämna ett reaktivt förhållningssätt och måste börja agera och ta ledningen för den operativa verksamheten”, säger han i sitt inledningstal.

Senare blir det middag och vitt vin. Samma kväll och under den följande natten når 230 flyktingar Sverige via Öresundsbron.

Tisdagen den 8 september börjar mobilerna vibrera på konferensbordet. Noas kanslichef Johan Grenfors är en av dem som trycker bort samtalen, som kommer från Stockholm. Den regionala polisen har insett att det är dags att agera när allt fler migranter nu kliver av tågen på Centralstationen utan att veta var de ska vända sig. Men bör inte Noa ha en handlingsplan för hela landet?

– Vakthavande vid vår ledningscentral hade ringt Noas kommunikationscentral enligt instruktionerna. Vi insåg att situationen skulle bli långvarig och kräva en gemensam strategi från myndigheten, säger polisintendent Isabel Thorén vid Region Stockholm.

Klockan 11.50 beslutar Thorén om en så kallad särskild händelse, vilket innebär att en stab bildas och resurser frigörs. Noas ledningsgrupp i skärgården är vid det laget mitt upp i lunchen och först efter nästan fyra timmars ytterligare konfererande fattas ett beslut även där. Den särskilda händelsen döps till ”Alma” efter dagens namnsdagsbarn.

•••

Den 10 september kallar utrikesminister Margot Wallström till sig Migrationsverket, polisen, säkerhetspolisen och Must för att få en bild av migrantströmmen. Hos myndigheterna uppstår viss förvirring. Borde inte inbjudan i  stället komma från migrationsminister Morgan Johansson eller inrikesminister Anders Ygeman?

Enligt källor på regeringskansliet dominerar polisen mötet.

”Vi har noll koll på dem som inte söker asyl”, säger polisöverintendent Michael Jorsback och uppskattar att minst hälften av migranterna inte anmält sig till Migrationsverket.

Många av dessa, men långt ifrån alla, har fortsatt till Finland och Norge. Fast eftersom polisen i princip slutat göra inre utlänningskontroller saknas information om vilka som stannar kvar illegalt. Margot Wallström lyssnar intresserat. Jorsback känner uppenbarligen att han kan ta ut svängarna.

”Hade jag varit du skulle jag kontakta dina motsvarigheter i grannländerna och prata igenom saken för att undvika slitningar”, säger han enligt DN:s källor, som förvånas över den raka tonen.

Särskilt förvånad blir man på justitiedepartementet. Är det verkligen så illa som polisöverintendenten sagt? Den 14 september kallas rikspolischef Dan Eliasson till inrikesminister Anders Ygemans kansli. Eliasson tonar ner beskrivningen. Svensk polis har kontroll på situationen.

Detta är en linje som rikspolischefen ska stå fast vid i över en månad. Fortfarande den 16 oktober ser han, trots krav från M-oppositionen, inga skäl att införa inre gränskontroller.

”Bara för att vi inte kontrollerar alla som kommer in i landet så betyder inte det att det är ett allvarligt hot”, skriver Eliasson i ett brev till polisorganisationen.

Både på fältet och i chefsleden skakar anställda på sina huvuden åt chefens brev, som avslutas i obekymrad stil:

”På söndag blir det familjemiddag med de utflugna barnen. Jag lagar mat. Ska bli så roligt. Satsar kanske på en svamprisotto!”

•••

543 svenskar dog och 1 500 skadades i tsunamikatastrofen 2004. Den dåvarande regeringen fick massiv kritik för hur de hanterade situationen och efteråt inrättades ett kansli för krishantering i regeringskansliet. Deras uppdrag: att hålla landets högsta politiska ledning informerad om risker och hot riktade mot Sverige och svenska intressen. 40 personer jobbar på kansliet som är bemannat dygnet runt, året om. Förra hösten flyttade nuvarande regeringen kansliet från statsministerns departement till justitiedepartementet och nu är Anders Ygeman ansvarig minister.

Chefen för kansliet, Annika Brändström, säger att de följt flyktingsituationen länge, men började rapportera om den regelbundet efter sommaren.

– Att vi följer vissa frågor över tid är en signal från oss om att det här ser vi som en potentiellt allvarlig fråga. Sedan är det inte upp till oss hur regeringen agerar på informationen, säger hon.

Foto: RK_Kommunikation
Annika Brändström. Foto: RK-Kommunikation 

Annika Brändström berättar att hon haft regelbundna kontakter med chefer på berörda departement under hösten och att hon är nöjd med kansliets insats.

– Vi har följt det noga och länge. Vi har nog gjort det vi har kunnat, säger hon.

Men att granska vad avdelningen har rapporterat och vid vilken tidpunkt är omöjligt. Alla handlingar och rapporter betraktas som internt arbetsmaterial och omfattas inte av offentlighetsprincipen. Dessutom är krishanteringsplanen hemligstämplad med hänvisning till rikets säkerhet.

Den 15 september, nio dagar efter Stefan Löfvens tal på Medborgarplatsen dyker plötsligt ett mejl upp hos Sveriges länsstyrelser från sektionschefen Martin Winstrand på kriskoordineringscentralen. Han har en brådskande förfrågan: Vilka åtgärder genomförs och planeras med anledning av flyktingsituationen? Två avdelningschefer på finansdepartementet får också en kopia av brevet.

Frågan skickas ut strax före lunch. Svaren ska vara inne senast klockan 14. Svaren kommer i  tid. De flesta av de berörda länen är redan i  gång med sin krishantering.

Samtidigt har flera stora myndigheter också startat sina krisledningsorganisationer, bland annat Migrationsverket och polisen.

I Europa blir nu också situationen allt mer besvärlig. Flera länder hör av sig till Sverige och ber om nödhjälp. Tyska Röda korsets vädjan till svenska MSB tydliggör hur svår situationen är. Mer än 25 000 sängar saknas. Organisationen behöver också 5 000 sovsäckar, filtar och kuddar. ”Vi behöver snabbt svar”, skriver Röda korsets koordinator.

•••

Den 1 oktober fattar regeringen sina första beslut med anledning av flyktingsituationen. Tre veckor efter att Migrationsverket gått in i stabsläge och Anders Danielsson hastigt kallat till telefonkonferens får Myndigheten för samhällskydd och beredskap i uppdrag att samordna de olika aktörernas insatser. De ska också hålla regeringen informerad om situationer som kan behöva ”åtgärder från regeringens sida”.

Ytterligare nio dagar senare, den 10 oktober, säger Stefan Löfven att boendesituationen är akut och att tältläger kan bli aktuella. Men det är först den 10 december som de första flyktingarna kan flytta in – nästan tre månader efter att Anders Danielsson lyft frågan på telefonkonferensen med MSB. Under tiden blir bostadsbristen stundtals så akut att flyktingar tvingas sova på gatan utanför Migrationsverkets kontor i Malmö.

Foto: Daniel NilssonFoto: Daniel Nilsson

Enligt uppgift till DN finns det en stor irritation inom regeringskansliet över att man producerat en lång rad lägesbilder med information om de allt större problemen men att de konkreta åtgärderna dröjt. Spontant har flera tjänstemän i regeringskansliet oberoende av varandra dragit paralleller till den misslyckade krishanteringen under tsunamikatastrofen 2004.

”Detta är en smygande tsunami” är en formulering som DN har fått återgiven från flera departement i regeringskansliet.

Experter inom krisberedskap tror att den politiska laddningen i flyktingfrågan har varit avgörande för att många viktiga och avgörande beslut har dragit ut på tiden. Maria Bergstrand, chef för Enheten för samhällets säkerhet på Totalförsvarets forskningsinstitut, poängterar att många kommuner under lång tid signalerat vad som håller på att hända, men inte fått gehör.

– Jag är övertygad om att information har funnits. Men man måste också fråga sig vad beslutsfattare har gjort med informationen, säger hon.

– Jag tror att vi är vana vid att kunna kontrollera ganska mycket av det som händer. Men i det här fallet har en stor del av informationen varit svår och obekväm att ta till sig från politiskt håll och då tar det ofta tid innan man faktiskt börjar lyfta på rumpan och agera.

•••

När Migrationsverket den 22 oktober släpper sin sista prognos för året är krissituationen sedan länge ett faktum. Att myndighetens förra beräkning slog fel på nästan 90 000 asylsökande förklarar de med att förutsättningarna för att beräkna antalet asylsökande helt förändrats.

”Då var Sverige ett land i norra delen av Schengenområdet, i dag kan situationen liknas vid att Sverige skulle ha en direkt gräns mot Turkiet”, skriver verket.

Dagen därpå lanserar regeringen en uppgörelse med allianspartierna: Tillfälliga uppehållstillstånd, kommuner ska tvingas ta emot flyktingar, försörjningskrav vid anhöriginvandring. Den 12  november återinför Sverige till sist gränskontroller. Polisen får i uppdrag att kontrollera vilka som tar sig in i landet för första gången sedan 1994.

Den 24 november presenterar Åsa Romson och Stefan Löfven ”åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande”: åldersbestämning av ensamkommande barn och id-kontroller på alla kollektiva färdmedel till Sverige. Regeringen föreslår också att de ska få rätt att stänga Öresundsbron – men förslaget skrotas efter stenhård kritik från Lagrådet och justitiekanslern.

•••

Vintern är på väg till flyktinglägren i Jordanien, Turkiet och Libanon där 360 000 syriska flyktingar inte längre får matbidrag från FN. Pengarna är slut. Över 1,3 miljoner flyktingar tvingas nu klara sig på motsvarande fyra kronor om dagen. Desperationen i lägren gör viljan att fly till Europa större än någonsin. I mitten av december ser Eric Kempson på Lesbos hur nya båtar kommer in till stranden varje dag.

– I dag var det 25 båtar med mellan 60 och 70 personer ombord på varje.

Den 15 december säger statsminister Stefan Löfven i en DN-intervju att den akuta krisen är över. Migrationsverket räknar i sin senaste prognos med att färre människor söker sig till Sverige nästa år än under 2015.

Foto:

Foto i text: Privat, AP Photo/DHA

Detta har hänt. Ett halvår sedan krisen blev akut
Flyktingar tar sig i land på den grekiska ön Lesbos. Foto:

UNHCR varnar för sexfaldigad flyktingström

• Fredagen den 5 juni. Hundratusentals människor är på flykt från Syrien, Afghanistan och Irak. Under 2015 utvecklas rutten från Turkiet till den grekiska övärlden till den vanligaste vägen för människor som vill in i Europa.

De första rapporterna från FN:s flyktingorgan UNHCR kommer redan i februari. Men den 5  juni konstaterar organisationen att antalet flyktingar som valt just den här vägen har sexfaldigats under 2015.

Till skillnad från båtresorna från Libyen till Italien tar den här båtresan betydligt kortare tid och därmed minskar också riskerna för olyckor.

 

Strömsund första kommun att slå larm

• Onsdag 17 juni.Strömsund är den första kommunen som slår larm till regeringen som en följd av den pågående flyktingsituationen. Kommunen oroas över att de inte kan ge ett bra mottagande och vädjar till regeringen att öka de ekonomiska ersättningarna till kommuner som tar emot många flyktingar.

 

Migrationsverket sänker flyktingprognosen – igen

• Torsdag 23 juli. Under 2015 har Migrationsverket vid upprepade tillfällen sänkt sina prognoser för antalet asylsökande – så också i slutet av juli. Trots det ökade inflödet av flyktingar i Grekland och att mottagningssystemen i Tyskland börjar fyllas räknar myndigheten med att omkring 74 000 personer ska söka asyl i Sverige under året. Litet utbud av bostäder och långa handläggningstider är de två viktigaste argumenten för att flyktingarna som är på väg genom Europa i stället ska välja att stanna i Tyskland, tror Migrationsverket.

 

Bilden på treårige Alan Kurdi får världen att vakna

• Onsdag 2 september. Treårige Alan Kurdi från Syrien är på väg över Medelhavet mot Europa när gummibåten börjar ta in vatten. Han försvinner i vågorna, precis som sin mamma och två år äldre bror. En fotograf fångar hans döda kropp i vattenbrynet på Finarstranden i  Turkiet. När nödhjälpschefen på Human rights watch twittrar ut bilden blir den genast en symbol för Europas oförmåga att rädda livet på människorna som nu flyr undan krig och terror i Syrien, Afghanistan och Irak. Flera länder, bland annat USA och Kanada, lovar att öka sitt mottagande av syriska flyktingar och i Sverige ökar engagemanget och stödet för flyktingmottagandet.

 

Stefan Löfven talar på Medborgarplatsen

• Söndag 6 september. Stefan Löfven kritiseras för att han inte är tillräckligt synlig under den pågående flyktingsituationen. Men vid manifestationen ”Refugees welcome” på Medborgarplatsen i Stockholm är statsministern huvudnumret. 15  000 personer hör Löfven säga att han sörjer Alan Kurdi och alla andra barn som dör på flykt och i krig. ”Tanken var aldrig, aldrig, att det europeiska samarbetet skulle vara ett sätt att stänga människor på flykt ute, utan lagliga vägar för att kunna söka asyl”, säger han och lovar att tillsammans med Angela Merkel diskutera hur Europa ska möta krisen. Ett tvingande omfördelningssystem är nödvändigt, säger han.

 

Länsstyrelserna och Noa går in i krisläge

• Tisdag-onsdag 8–9 september. De första stora grupperna av flyktingar börjar anlända till Malmö och Stockholm. Polisens nationella operativa avdelning, NOA, inleder en nationell särskild händelse som de döper till Alma för att få ordning på flyktingmottagandet. Samtidigt aktiverar länsstyrelsen i Skåne sin krisledning.

 

Margot Wallström i hemligt möte om krisen

• Onsdag–lördag 9–12 september. MSB lämnar sin första lägesrapport och konstaterar att alla berörda myndigheter klarar flyktingströmmarna, även om situationen är ansträngd. Under ett hemligt möte på UD får Margot Wallström (bilden) information om flyktingsituationen av polisen, Must och Säpo. Tyska Röda korset vädjar till MSB om krishjälp åt flyktingar i Tyskland.

 

Landstingen ges rekordkort tid för att rapportera

• Tisdag 15 september. Sveriges länsstyrelser får 132 minuter på sig att rapportera in till Kriskoordineringscentralen på kansliet för krishantering på Regeringskansliet. De vill veta vilka åtgärder som genomförs och planeras i länen med anledning av flyktingsituationen. Det är det första tecknet i allmänna handlingar på att regeringen agerar i flyktingkrisen.

 

Stefan Löfven försvarar rätten till asyl

• Tisdag 15 september. Stefan Löfven läser upp regeringsförklaringen i riksdagen och står upp för asylrätten: ”I  tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige.”

 

Morgan Johansson utses till ansvarig

• Fredag 25 september. ”Vi har sett en dramatisk ökning av antalet flyktingar som söker asyl. Därför har jag gett Morgan Johansson i uppgift att skyndsamt se över vilka åtgärder som behöver vidtas”, säger Stefan Löfven till TT i  New York. Åtgärderna handlar bland annat om att samordna Migrationsverket, MSB och kommunerna så att fler boenden kan tas fram.

 

Regeringens första beslut: MSB får uppdrag

• Torsdag 1 oktober. Regeringen fattar sina första beslut med anledning av den pågående flyktingsituationen. Bland annat ges MSB uppdraget att på nationell nivå samordna alla ansvariga aktörers hantering av krisen.

Regeringen ger också Röda korset tio miljoner kronor för att bedriva och organisera sitt arbete med flyktingar.

 

Ny prognos skapar uppgörelse mellan blocken

• Torsdag–fredag 22–23 oktober. I  sin nya prognos räknar Migrationsverket med att 160 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under 2015. Det är en kraftig ökning jämfört med årets tidigare prognoser. Regeringen och allianspartierna kommer överens om en ny uppgörelse på migrationsområdet som bland annat innebär att tillfälliga uppehållstillstånd under tre års tid blir huvudregeln för asylsökande. Alla partier, utom Vänsterpartiet, beslutar också att försörjningskraven vid anhöriginvandring ska skärpas och att alla kommuner ska ta emot flyktingar med hjälp av en ny tvingande lag.

Personer som fått avvisningsbeslut ska också skickas hem snabbare för att fler boendeplatser ska bli tillgängliga.

 

Gränskontroller införs trots hård kritik

• Onsdag 11 november. Statsminister Stefan Löfven har länge hänvisat frågan om att införa gränskontroller till polisen. Men polisen har inte ansett att flyktingsituationen hotar den polisiära verksamheten och till slut blir det Migrationsverket som rekommenderar att regeringen ska införa gränskontroller. Beslutet får skarp kritik, bland annat från Centerpartiet.

 

Flyktingar sover utomhus men tältlägren dröjer

• Fredag 20 november. Boendesituationen är akut och tälten dröjer. Den här gången lyckas Migrationsverket för första gången inte ge tak över huvudet för alla som behöver sovplats. Ett 80-tal personer tvingas sova utanför ankomstboendet vid Jägersro i Malmö. De asylsökande får filtar och täcken att värma sig med, några enstaka personer får madrasser.

 

Stefan Löfven lättad över minskat tryck

• Tisdag 15 december. ”Sverige är på väg att lämna den akuta flyktingkrisen”, säger Stefan Löfven till DN och hänvisar till siffror från Migrationsverket som säger att antalet asylsökande är nere kring 4 000 i  veckan. ”Tanken är att vi ska gå ur krissituationen och in i en etableringsfas”.

Bakgrund. Så gjordes jobbet

Uppgifterna i reportaget bygger på ett hundratal rapporter, beslut, tjänsteanteckningar och andra allmänna handlingar som begärts ut från myndigheter och departement.

Fakta har även hämtats från ett tiotal timmar bandupptagningar från MSB:s samordningskonferenser där bland annat Migrationsverket, polisen, länsstyrelser och hjälporganisationer deltagit regelbundet från september fram tills i dag.

Reportrarna Mattias Carlsson, Josefin Sköld och Lasse Wierup har också genomfört ett stort antal intervjuer med tjänstemän och privatpersoner som följt krisen på nära håll.