Svenska gymnasieelever har blivit mycket sämre i matte och fysik de senaste 13 åren, enligt en internationell jämförelse. Sverige låg 1995 i topp i fysik men ligger nu kring genomsnittet. I matte hamnar Sverige på näst sista plats.
Forskare har i en internationell studie, TIMSS Advanced 2008, undersökt elevers kunskaper i avancerad matte och fysik i sista året på gymnasiet. Bland de tio länder som deltagit i studien hamnar svenska mattekunskaper näst sist. I fysik hamnar Sverige på femte plats, rapporterar Skolverket.
Jämförelsen visar att Sverige tappat allra mest i både matte och fysik bland de fyra länder som deltagit i studien både 1995 och 2008. Andelen elever som inte når upp till medelgoda resultat i matte har nästan fördubblats. Samtidigt minskar andelen elever med bäst resultat från 6 till 1 procent.
Andelen svenska fysikelever som inte når upp till medelgoda kunskaper har ökat från 8 till 38 procent och de med bäst resultat har minskat från 25 till 7 procent.
– Det är minst sagt bekymmersamt att svenska elever tappar mer än något annat land någonsin gjort i de internationella mätningarna, säger Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket.
Per Thullberg påpekar att eleverna i studien gått i den nya gymnasieskolan, efter de stora reformerna i början av 1990-talet med decentralisering, kommunalt huvudmannaskap och nytt betygssystem.
Skolverket ser flera tänkbara förklaringar till de försämrade gymnasieresultaten, en är att eleverna har betydligt sämre förkunskaper från grundskolan. Därmed måste gymnasielärarna ägna mycket tid åt repetition. Samma sak när studenter går vidare till universitet och högskolor.
– Det har varit ett problem de senaste tio åren. Vi har tvingats lägga ner mycket tid på att repetera och träna elementära räknefärdigheter, säger Svante Linusson, professor i matematik vid Tekniska högskolan i Stockholm.
Utbildningsminister Jan Björklund anser att det dramatiska kunskapstappet som skett under en femtonårsperiod är allvarligt för Sverige.
– Dagens undersökning bekräftar tidigare undersökningar. Vi visste att vi sjunker i matte och det är en viktig orsak till att vi nu lägger om den svenska utbildningspolitiken, säger han.
Jan Björklund aviserar skärpta mattekrav i förslaget till ny lärarutbildning som presenteras i februari nästa år.
– Det har varit skralt med mattekunskaperna bland låg- och mellanstadielärarna, nu blir det mer matte än någonsin för dem i den nya lärarutbildningen. De får läsa minst ett halvårs heltidsstudier i matematik.
Regeringen avsätter enligt Björklund också 525 miljoner kronor för att utveckla undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. Nationella prov införs också i matematik i årskurs 3.
– Dagens siffror är alarmerande, resultaten fortsätter att sjunka och nu krävs krafttag, säger Marie Granlund, utbildningspolitisk talesman hos Socialdemokraterna som vill att regeringen bjuder in till blocköverskridande skolpolitiska samtal.