– Lyckas man inte vända det här kommer det förr eller senare avspegla sig i en lägre ekonomisk tillväxt, att vi sannolikt faller tillbaka när man tittar på välståndsrankning och jämför med andra länder, säger Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid KTH.

Den senaste Pisa-undersökningen är dyster läsning för Sveriges del. Undersökningen, där en halv miljon 15-åringar från 65 länder testas, visar att de svenska elevernas resultat har försämrats både när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Från att ha varit bland de bättre i läsning ligger svenska 15-åringar nu på det internationella genomsnittet. Nära en fjärdedel av pojkarna når inte ens upp till den grundläggande nivån i läsförståelse.

I naturvetenskap presterar de svenska eleverna under genomsnittet. Även matematikkunskaperna har försämrats.

Dessutom har skillnaderna mellan elever ökat, visar undersökningen. De svaga eleverna presterar sämre, medan de högpresterande ligger kvar på samma nivå. Elevernas socioekonomiska bakgrund har fått ökad betydelse för skolresultaten och är nu till och med större än OECD-genomsnittet.

Anders Jakobsson, docent i pedagogik vid Malmö högskola, anser att det fria skolvalet är en viktig förklaring till de sämre resultaten. De välmotiverade och högpresterande eleverna väljer bort vissa skolor, vilket missgynnar de elever som blir kvar, hävdar han:

– När de resursstarka eleverna försvinner från klassrummet blir det inte längre några intressanta samtal och möten, utan enbart faktaundervisning. Det är inte lika spännande för eleverna. För att få bra resultat krävs att man tränas i problemlösning och får tillämpa sina kunskaper.

Han kallar det fria skolvalet för en sorteringsmotor, som sorterar elever på bra respektive dåliga skolor, och anser att det har fått allvarliga konsekvenser.

– Det har gjort att resultaten i den svenska skolan har blivit sämre. Om man tittar på Finland som ligger i toppen i Pisa-undersökningen så har de en sammanhållen skola med väldigt små skillnader, säger han.

Skolverket pekar också på den ökade segregationen som en viktig orsak till kunskapsraset, liksom mer eget arbete i skolorna och brist på särskilt stöd till svaga elever.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger sig vara villig att diskutera konsekvenserna av det fria skolvalet.

– Om det verkligen är en orsak kanske vi bör ha kompensatoriska inslag i systemet, för att ge mer stöd till skolor som har låga resultat. Men att elever och föräldrar ska välja skola – den reformen har kommit för att stanna, säger han.