Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Svenska folket: Integrationen fungerar inte

Foto: DN

Drygt sex av tio svenskar tycker att invandring i huvudsak är bra för Sverige. Samtidigt anser en lika stor andel att integrationen i samhället fungerar dåligt. Det visar en specialmätning från DN/Ipsos.

En klar majoritet av svenskarna – 60 procent – tycker att integrationen fungerar dåligt i Sverige. Endast 10 procent anser att integrationen fungerar bra, enligt en special­mätning från DN/Ipsos.

– Resultatet borde fungera som en tankeställare för våra politiker. Svenska folket ger ett tydligt underkännande till hur integrationen fungerar, säger David Ahlin, analyschef på Ipsos.

Kritiken finns i alla väljargrupper. Bland alliansväljare anser 66 procent att integrationen fungerar dåligt. Bland väljarna till de röd­gröna partierna är andelen 54 procent. Bland SD-väljare är andelen 85 procent.

– De flesta svenskar är överens – över partilinjer, generationer, i  samtliga delar av Sverige, olika utbildningsnivåer och så vidare. Det verkar som att det finns en ganska stor enighet om orsakerna. I många andra frågor gör man olika analyser och ser olika problem, kanske beroende på vad man har för politisk hemvist, säger David Ahlin.

Undersökningen genomfördes före publiceringen av DN:s granskning om integration. De som del­tagit i  DN/Ipsos studie har fått svara på en öppen fråga om varför de anser att integrationen fungerar bra respektive dåligt. Den vanligaste kritiken är segregation och utanförskap, problem med bostäder, jobb och utbildning – och rasism och främlingsfientlighet. Flera pekar även på långsam handläggning, till exempel hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

– Många talar om att det är ett slöseri – att människors kunskaper inte tas till vara, säger David Ahlin.

DN/Ipsos ställde även frågor om attityder till invandring och flyktingmottagning. Drygt sex av tio – 63 procent – tycker att invandring i huvudsak är bra för Sverige. Kvinnor är något mer positiva än män. Likaså är yngre personer mer positiva än äldre personer.

– Vi har under lång tid varit ett invandrarland och det har haft stor betydelse för samhället. Resultatet bekräftar vad andra undersökningar visat, till exempel Eurobarometern, som visar att vi svenskar är mest positiva till invandring i EU, säger David Ahlin.

De som är positiva till invandringen har framför allt svarat att de tycker att den bidrar till arbetskraft och Sveriges ekonomi, att mångfald berikar och för att visa solidaritet.

Samtidigt känner en hög andel, 77 procent, sig oroliga för ökad främlingsfientlighet.

Opinionen är mer splittrad när det gäller Sveriges flyktingmottagande. Frågan som ställdes var ”Anser du att Sverige bör ta emot fler eller färre flyktingar?”. 36 procent svarade ”färre” gjorde, 26 procent svarade ”fler” och 33 procent svarade ”varken fler eller färre”.

DN/Ipsos har även gjort en special­körning och studerat hur attityderna skiljer sig åt mellan personer som bor i kommuner med lågt re­spektive högt flyktingmottagande. I den sistnämnda kategorin är andelen som tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar betydligt högre.

– Skillnaderna är hyfsat tydliga. En möjlig tolkning kan vara att man i dessa kommuner oftare själv ser att det finns utmaningar kopplade till jobb, segregation och bostäder, säger David Ahlin.

Även SOM-institutet vid Göteborgs universitet har mätt svenskarnas inställningar till flyktingmottagning. Undersökningen har genomförts under flera decennier. Mätningarna visar att andelen personer som ställer sig positiva till att ta emot färre flyktingar minskar över tid.

*Mätningen baseras på 1 106 telefonintervjuer gjorda under tiden den 12 23 februari med ett slumpmässigt urval svenska medborgare 18 år och äldre.

Kristoffer Örstadius

kristoffer.orstadius@dn.se

 


Analys. Polariseringen har ökat kring invandringen

Majoriteten av svenska väljare oroar sig över integrationsproblem. Men ännu fler, tre av fyra, är oroliga över ökad främlingsfientlighet. Det senare är paradoxalt eftersom invandringsmotståndet minskat i Sverige över tid.

Dagens Ipsosmätning ger en relief åt den politiska debatten om invandring och integration sedan höstens val i Sverige. Väljar­opinionen kan vara en delförklaring till den omorientering som nu sker i de politiska partierna inom detta område, vid sidan av de problem som uppenbarligen finns och länge funnits med arbete och utbildning för invandrade. Partier i dag är lyhörda för opinioner. Dåliga val leder till lusläsning av väljarstudier. Och detta politikområde är nu det näst viktigaste för svenska väljare, enligt en tidigare Ipsosmätning. Läs hela artikeln

Ewa Stenberg

ewa.stenberg@dn.se

Granskning. Vägen in till Sverige

Del 1: Tio år senare har varannan mindre än 13000 i månaden

DN:s unika granskning visar hur det gått för alla personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004. Efter tio år har inte ens varannan flykting en inkomst över 13 000 kronor i  månaden. Till artikeln

Del 2: Snabbare väg till jobb för flyktingar från balkankriget

Flyktingar från kriget på Balkan har klarat sig betydligt bättre än andra invandrargrupper. De är välintegrerade på arbetsmarknaden och deras median­inkomst ligger inte långt efter den övriga befolkningens. Till artikeln

Del 3: Miljardbelopp till integrationen lämnas tillbaka

Arbetsförmedlingen har lämnat tillbaka hundratals miljoner till statskassan som var öronmärkta till integration. Trots ”etableringsreformen” har bara ett fåtal fått jobb utan statliga subventioner. Till artikeln

Del 4: Rika områden blir rikare medan invandrartäta får fler invandrare

Segregationen har ökat. I en unik kartläggning visar DN hur den ekonomiska och etniska segregationen förändrats i de 30 största kommunerna. Till artikeln

Unik grafik - Så ökar segregeringen i Sverige:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/rika-omraden-blir-rikare-invandrartata-far-fler-invandrare/

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.