Svenska lärarlöner släpar efter jämfört med andra länders. Med samma löneläge som i Tyskland skulle en svensk grundskolelärare tjäna 17 000 mer i månaden, enligt Lärarnas Riksförbund.

För gymnasieläraren skulle det skilja ännu mer – 23 000 kronor i månaden, räknat på den tyska lönenivån.

– Tyvärr blev jag inte förvånad, det bekräftar vad vi redan vet. Men det är anmärkningsvärt att det får fortgå. Svenska lärare befinner sig nu i en löneliga där vi inte ska vara, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Förbundet har skrivit sin rapport med hjälp av lönestatistik från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) där 25 europeiska länder ingår, och svensk statistik.

När svenska löner för lärare i grundskola och gymnasium med tio respektive femton år i yrket, jämförs med Tyskland, Danmark, Spanien, Norge och Portugal, hamnar de klart på efterkälken. Den tyska lönenivån, som ligger högst, skulle ge en svensk gymnasielärare med femton års erfarenhet 53 300 kronor i månaden, mot den faktiska lönen 29 900 — en skillnad på 23 400 kronor i månaden.

Löneläget i Danmark ger skillnader på mellan 14 000 och 19 000 kronor efter tio år i yrket, största skillnaden mot Norge skulle bli 6 000 mer i månaden för en gymnasielärare med femton år i yrket.

Närmast ett svenskt löneläge ligger Portugal där skillnaderna mot Sverige varierar mellan 1 200 och 4 900 kronor mer i månaden.

– Kanske kan en lärarbrist pressa upp lönerna, men innan vi kommit så långt har många elever inte kunnat få undervisning av lärare med rätt utbildning — och där är problemet, säger Fjelkner.

– 88 procent av de svenska lärarna är anställda i kommunerna, så kommunpolitikerna har det yttersta ansvaret för lönerna.

Lärarnas Riksförbund ska presentera rapporten under politikerveckan i Almedalen.