Sverige

Svenska partier skeptiska till nya bidragsregler

Avtalet mellan EU och Storbritannien är viktigt för att hålla kvar britterna i EU, anser S och allianspartierna. Men partierna tvekar inför möjligheten att Sverige skulle följa britterna och anpassa barnbidragsnivån för EU-medborgares barn som inte bor i Sverige.

Statsminister Stefan Löfven är ”lättad och nöjd” och säger att avtalet visar att man ansträngt sig till det yttersta för att hålla ihop unionen.

Ulrika Karlsson, Moderaternas gruppledare i EU-nämnden, konstaterar att det är mycket viktigt att en överenskommelse nåddes.

– Nu kan Cameron gå in i en folkomröstningskampanj med, förhoppningsvis, starka argument för att vara kvar i unionen. Om Storbritannien lämnar EU skulle det drabba Europa, Sverige och svenska företag negativt, säger hon.

Folkpartiets Jan Björklund är inne på samma linje:

– Mycket välkommet. Det är angeläget för Sverige att Storbritannien stannar. Det är bra därför att Storbritannien och Sverige ofta har samma syn på frågor som till exempel frihandel, säger han.

Ebba Busch Thor (KD) säger i ett skrivet uttalande att överenskommelsen är ett viktigt första steg för att hålla kvar Storbritannien:

– Nu får vi hoppas att denna uppgörelse är något som kan accepteras av det brittiska folket.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley noterar att David Camerons agerande ställt EU inför fullbordat faktum, och därmed skapat spänningar mellan EU-länderna.

– För svensk del är det mycket viktigt att Storbritannien blir kvar. Skulle britterna lämna EU blir det åter tullar och försvårad handel med en av våra viktigaste handelspartner.

Avtalet öppnar även för att barnbidrag till EU-medborgare som arbetar i ett land men har barn boende i ett annat kan räknas om till den ekonomiska nivå som gäller där barnen bor.

Statsminister Stefan Löfven konstaterade helt kort vid en presskonferens i Bryssel efter toppmötet att Sverige inte tagit ställning. Finansminister Margareta Andersson (S) säger att regeringen kan komma att titta på frågan.

Eskil Erlandsson (C), vice ordförande i EU-nämnden, säger till DN att han i dagsläget inte ser någon anledning till att Sverige ska utnyttja möjligheten. Även Jan Björklund bedömer att det inte är aktuellt just nu. Ulrika Karlsson (M) är lite mindre säker:

– Vi har insett att med stora migrationsströmmar kommer vi att behöva ha principdiskussioner om välfärdstjänster. Men i dag finns inget förslag och det är regeringens uppgift att i så fall komma med ett sådant, säger hon.

Vänsterpartisten Jens Holm, säger att man inte kan behandla människor olika och att omräknade barnbidrag öppnar för godtycke.

Fredrick Federley konstaterar att det handlar om väldigt lite pengar, och ser en annan fara med indexerade barnbidrag:

– Börjar några länder kommer trycket att öka och Sverige följer säkert efter. I förlängningen öppnar det för samma sak i andra socialförsäkringssystem, i sjukförsäkringen och a-kassan. Det vore långt mer problematiskt.

Tjugo tusen barn skulle, enligt

Tjugo tusen barn skulle, enligt uppgifter till DN, beröras om Sverige skulle ändra reglerna för hur stora barnbidrag som betalas ut till EU-medborgare som arbetar i Sverige och har barn i ett annat EU-land. Flera av dessa barn bor i Danmark.