Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Svenska regler hindrar syrier att återförenas med familjen

Foto: Pontus Lundahl/TT

Sverige beviljar syrier flyktingstatus betydligt mer sällan än många andra europeiska länder. Företeelsen är inte ny men med de nya asylreglerna blir de praktiska effekterna nu stora.

– Framför allt drabbar det människors möjlighet att få återförenas med sina familjer, säger Melker Måbeck på Röda korset.

Sedan 2012 har majoriteten av de syrier som kommit till Sverige beviljats uppehållstillstånd på grund av att de anses vara så kallade ”alternativt skyddsbehövande”. Tidigare fick de flesta flyktingstatus. Med den gamla utlänningslagen gjorde det i princip ingen praktisk skillnad; oberoende av grunden för uppehållstillståndet fick den sökande permanent uppehållstillstånd och möjlighet att återförenas med sin familj i Sverige. Men sedan de nya, tillfälliga asylreglerna trädde i kraft i somras har den gamla praxisen fått nya följder.

– En stor skillnad är längden på tillståndet. Den som är alternativt skyddsbehövande får 13 månaders tillstånd, för flyktingar gäller tillståndet i tre år. Men framför allt handlar det om möjligheten till familjeåterförening, som är borttagen för alternativt skyddsbehövande, säger Louise Dane, doktorand i migrationsrätt vid Stockholms universitet.

Reglerna gäller asylsökande oberoende av nationalitet men berör många som flyr från Syrien. Fram till början på december i år hade nästan 42.000 syrier beviljats uppehållstillstånd i Sverige för att de ansetts vara i behov av skydd. Omkring 5 procent av dessa fick status som flyktingar. Förutom några skyddsgrunder som omfattar färre personer har den stora gruppen, nästan 37.000 personer, i stället beviljats skydd som alternativt skyddsbehövande.

– Det är anmärkningsvärt att det är så få personer som får flyktingstatus, givet den allvarliga situationen i Syrien. Vi ser också att det skapar en oerhörd otrygghet. Det är klart att det är svårt att fundera på sin svenskläxa om man inte vet om ens fru eller barn överlever dagen, säger Melker Måbeck, internationell chef på Röda korset.

Sedan 2012 har fördelningen varit tydlig: betydligt fler har beviljats skydd som alternativt skyddsbehövande än som flyktingar. Och skillnaden blir större och större; andelen med flyktingstatus har stadigt minskat, samtidigt som dem som bedöms vara alternativt skyddsbehövande har ökat. Fram till den 6 december 2016 hade 93 procent av uppehållstillstånden beviljats på grunden ”alternativt skyddsbehövande”, 2012 var motsvarande andel drygt 60 procent.

Läs även: Rekordmånga ångrar sin asylansökan

Jämfört med flera andra europeiska länder ligger Sverige mycket lågt när det gäller att ge flyktingstatus. Bland de tio länder i EU där flest syrier fick uppehållstillstånd 2015 hade Sverige lägst andel med flyktingstatus, 10,4 procent. Närmast låg Schweiz på 37,4 procent. I Tyskland, landet där flest syrier fick uppehållstillstånd förra året, beviljades 99,7 procent av uppehållstillstånden på grunden att den sökande ansågs ha flyktingstatus.

Att avvikelserna är så stora leder till svårigheter, menar Louise Dane.

– Tittar man på siffrorna så blir det väldigt tydligt att man gör olika tolkningar av precis samma regelverk och samma situation. Det leder till att det kan ha stor betydelse i vilket land man söker asyl. Det är inte rimligt att vi gör olika bedömningar när vi har exakt samma utgångspunkter, säger hon.

Migrationsverket säger att det finns flera anledningar till utvecklingen och att man tittar på frågan.

”Vi har nu initierat en kvalitetsuppföljning för att titta på just klassningsfrågan. Resultatet av den är ännu inte helt klart”, skriver Migrationsverkets presschef Linda Nyebölle i ett mejl till DN.

Fakta. Exempel från andra länder i EU

Beviljade uppehållstillstånd, Flyktingstatus (i procent)

Tyskland*: 101 41, 99,7

Sverige: 18 470, 10,4

Österrike: 7 940, 96,2

Nederländerna: 7 850, 51,1

Danmark: 5 705, 73

*Enligt uppgift från Migrationsverket har ett nytt arbetssätt i Tyskland lett till en lägre siffra för 2016, omkring 60 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.