Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Svenska romers utanförskap ”osannolikt stort”

Sveriges omkring 50.000 romer lider av ett utanförskap som är ”osannolikt stort”. Det konstaterar Delegationen för romska frågor som på fredagen överlämnar en rapport till regeringen med uppmaningen att inrätta en sanningskommission samt anta en nationell strategi.

Uppskattningsvis 50.000 romer lever i dag i Sverige. Av dem tros 80 procent vara arbetslösa; flertalet lever i ett mer eller mindre permanent utanförskap.

– Det är ett utanförskap som är osannolikt stort. Det kostar oerhört, ekonomiskt, men främst mänskligt, säger Maria Leissner, ordförande för regeringens delegation för romska frågor, till DN.se.

På fredagen överlämnar hon en rapport – ”Romers rätt, en strategi för romer i Sverige” – till integrationsminister Nyamko Sabuni. I den föreslås regeringen anta en nationell strategi för att stänga det välfärdsgap som råder mellan romer och andra svenska medborgare.

I dag möts ofta romer av en misstro då de försöker bryta sin isolering, menar Maria Leissner.

– Rasismen mot romer finns inbyggd i vårt sätt att fungera som får till effekt att de diskrimineras bara för att de är romer. Vi har konstaterat att det finns en strukturell antiziganism som är väldigt omfattande, säger hon.

Och utanförskapet drabbar inte bara de vuxna och arbetsföra. Romska ungdomar känner sig ofta otrygga i skolan varför få når en komplett grundskoleutbildning. Inte blir det lättare av att många föräldrar inte kan stötta med läxläsning och liknande på grund av analfabetism.

Men, hoppas delegationen, den rom som föds i dag ska vid 20 års ålder ha samma rättigheter och möjligheter som andra svenska medborgare kommer att åtnjuta om två decennier.

Delegationen föreslår en omfattande satsning fram till 2030 som årligen beräknas kosta staten 80 till 100 miljoner kronor.

Mycket, kan tyckas, men en struntsumma jämfört med de belopp det romska utanförskapet beräknas belasta budgeten med i dag.

– Enligt utredningar som andra har gjort kostar en människa som är arbetslös under hela sitt liv staten 14 miljoner kronor. Om man utgår från att vår uppskattning är korrekt – att vi har 50.000 romer i landet varar 80 procent går utan arbete – så medför det 560 miljarder kronor i extra utgifter för staten under deras livstid, säger Maria Leissner.

Den summan ger i sin tur en årlig kostnad om 12,5 miljarder kronor.

– En rejäl satsning måste till för att nå förändring, det räcker inte med halvanda reformer. Vi föreslår att regeringen tillsätter ett sekretariat för romska frågor som ska fungera som en motor och driva på ansvariga myndigheter. De ska rapportera årligen till regeringen, som i sin tur ska rapportera regelbundet till riksdagen.

Delegationen vill också se en sanningskommission i syfte att nå försoning mellan romer och majoritetssamhället.

– Det är nödvändigt för att vi i Sverige ska nå en medvetenhet om den diskriminering som vi utsätter romerna för, säger Maria Leissner.


Fotnot: Rapporten omfattar tre mål: att stänga det välfärdsgap som råder mellan romer och andra svenska medborgare, att häva det maktunderläge romer har i dag samt att överbrygga den dubbelriktade förtroendeklyfta som finns mellan romer och det svenska majoritetssamhället.

Fotnot 2: Antiziganism är en rasism som riktar sig specifikt mot romer, ”zigenare”.

Rapportens tre mål:

- Att stänga det välfärdsgap som råder mellan romer och andra svenska medborgare.
 

- Att häva det maktunderläge romer har i dag.
 

- Att överbrygga den dubbelriktade förtroendeklyfta som finns mellan romer och det svenska majoritetssamhället.
 

Delegationen för romska frågor

Delegationen för romska frågor inrättades av regeringen i februari 2007.

Delegationen har i uppdrag att vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra romernas situation i Sverige.

Syftet med uppdraget är att främja romernas rättigheter och bidra till att bryta romernas kulturella, politiska och sociala marginalisering.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.