På tisdagen offentliggörs den nya Pisa-undersökningen, OECD:s stora internationella kunskapsmätningar bland 15-åriga skolungdomar där 66 länder deltar. I den förra undersökningen, som kom för tre år sedan, halkade Sverige tillbaka rejält bland länderna i jämförelsen.

Inför  rankningen släpper nu konsultbolaget McKinsey och Company en omfattande rapport där de undersökt vad som kännetecknar framgångsrika skolsystem i hela världen.

Där delas olika länders skolsystem in i fem olika utvecklingssteg, där ”svagt” är sämst och ”förträffligt” bäst.Sverige hamnar i mitten, under kategorin ”bra.”

För att ett skolsystem ska kunna förbättras finns vissa framgångsfaktorer, enligt rapporten, som alla länder inom samma utvecklingssteg bör fokusera på oavsett statsskick, ekonomi och kultur.

För att lyfta utbildningsnivån i svensk skola till nästa nivå, som är ”mycket bra”, så krävs det enligt rapporten att:

• lärare öppnar upp klassrummen och släpper in såväl coachande kolleger som rektorer.

• ett systematiskt samarbete där lärare lär av varandra och särskilt framgångsrika lärare lyfts fram och används för att förbättra undervisningen.

• tydliga karriärvägar för lärare, lika klart definierade som för läkare eller jurister.

• rektorerna ägnar mer tid åt att utveckla undervisningen på sina skolor och får mer makt, tid, resurser och frihet att göra det – utan central detaljstyrning.

Nyligen visade en rapport från Skolinspektionen att svenska rektorer har svårt att hinna med och uppfylla sin roll som pedagogisk ledare och ägnar väldigt lite tid åt att besöka lärare som undervisar i klassrummen.

Sveriges skolsystem är nu inne i en gigantisk reformprocess där regeringen beslutat att allt från lärarutbildning till skollagar, gymnasie- och grundskolan ska förändras i snabbt tempo, där det mesta sjösätts nästa år.

– Lärare är i alltför hög grad ett ensamyrke i Sverige. Det är för stort fokus på ren drift. Och det finns för få närvarande pedagogiska Ledare som lärarna behöver, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.