Vill du ha VG i svenska eller vill du ha MVG i svenska som andraspråk i ditt slutbetyg från nian? frågade Ali Al-Boheidars lärare honom. Han tvekade inte.
- Jag valde VG i svenska. Det känns inte bra för mig att läsa svenska som andraspråk, jag har bott i Sverige sedan jag var sex månader. När andra ser mitt betyg så tänker de "Aha, svenska som andraspråk - då är det en invandrare", berättar han när vi besöker honom på Österholmsskolan i Skärholmen i södra Stockholm.
Skolan finns med som en av tre fallstudier i den rapport som överlämnades till regeringen i går. Tre forskare visar genom fallstudierna och en landsomfattande enkätundersökning hur ämnet svenska som andraspråk (SVA) har blivit ett lågstatusämne. "Uppdelningen understödjer föreställningen om att skolan är enspråkig och monokulturell och att andraspråkseleven är ett undantag", skriver de.
- Jag tror att många svensklärare välkomnar att kunna skicka i väg elever till SVA-undervisning. Många har en föreställning om ett rent svenskämne för de etniskt svenska eleverna. Men samhället ser inte ut så i dag, säger Helena Frisell, en av forskarna bakom rapporten och fortsätter:
- Vi föreslår att alla svensklärare i framtiden också ska ha en kompetens i att undervisa i svenska som andraspråk och att eleverna inte delas in efter två olika svenskämnen. Men de nyanlända eleverna måste förstås gå i förberedelseklass.
Färre och färre föräldrar och elever vill att barnen ska läsa SVA. Andelen elever som läser ämnet minskar stadigt för varje år - från 6,6 procent läsåret 1995/1996 till 5,5 procent 2001/2002.
- Jag har suttit på utvecklingssamtal med föräldrar som nästan börjar gråta när jag har sagt att deras barn borde läsa svenska som andraspråk, berättar Alis svensklärare Anna Söderblom. Hon och hennes kolleger Alexandra Panagiotidou och Camila Alves, båda lärare i svenska som andraspråk, började för tre år sedan ifrågasätta hur svenskundervisningen skulle gå till.
- Jag är barn till invandrare och mina barn är tredje generationens invandrare. Kommer mina barn också att bli erbjudna att läsa svenska som andraspråk? När tar det slut? När är man svensk? undrar Alexandra Panagiotidou.
Lärarna på Österholmsskolan valde att inte dela upp eleverna i olika svenskaklasser. I stället arbetar två lärare i klassen samtidigt, och beroende på vilka moment eleverna läser delas de upp i olika grupper.
- Vissa elever kan vara starka på det muntliga, medan andra är bättre på att skriva, förklarar Camila Alves.
Men eftersom svenska och SVA i dag har olika kursplaner och betygskriterier kan lärarna inte helt gå emot det rådande systemet. Alla elever, utom de som bara har varit i Sverige en kort tid, får välja själva vilken svenska de vill läsa och vad de ska ha betyg i.
- Många elever blir kränkta av att få höra att de borde läsa svenska som andraspråk. Det handlar om deras identitet. De är kanske födda i Sverige och upplever att svenskan är det språk de kan bäst. Sitt modersmål talar de bara med sina föräldrar, säger Camila Alves.
Ahlam El-Mahi går i Alis klass. Hon bekräftar det Camila Alves berättar:
- Även om mitt modersmål är arabiska så pratar jag det nästan inte alls hemma. Det är bara då vi åker till Marocko några veckor som jag använder det. Mitt språk är svenska.
Helena Frisell och hennes forskarkolleger Mikael Olofsson och Lilian Nygren Junkin har alla en stor kompetens och lång bakgrund inom ämnet svenska som andraspråk.
- Jag tillhörde dem som drev på att svenska som andraspråk skulle införas som ett eget ämne. Då såg vi det som en rättighet för eleverna. Men i vår kartläggning har vi sett att organisationen av undervisningen med två parallella ämnen inte fungerar, avslutar Helena Frisell.