Högskoleverket ska utreda om det behövs lagar som styr den engelska högskoleundervisningen.
Runt 5 000 av 40 000 kurser och utbildningar på landets högskolor och universitet ges helt eller delvis på engelska. Med dem följer tentamina på engelska, ett språk som de flesta svenskar inte alls behärskar lika väl som modersmålet.
I dag regleras inte undervisningsspråket i högskoleförordningen, det står varje lärosäte fritt att ge utbildningar och kurser på engelska. Detta väcker frågor om kvaliteten i undervisningen, säger Christian Sjöstrand, verksjurist på Högskoleverket. Verket ska utreda om det kanske ändå behövs regler som styr balansen mellan svenska och engelska som undervisningsspråk.
- Vi kan titta på hur många studenter som är utsatta för detta. Titta på kvaliteten på examensarbeten, jämföra resultaten från kurser som hålls på både svenska och engelska, säger kanslichefen Lennart Ståhle.
Olle Josephson, chef för Språkrådet, är glad att högskolevärlden börjat ta frågan på allvar. Flera lärosäten har skapat en egen språkpolicy. Att engelskspråkig utbildning är så spridd ser Josephson delvis som en marknadsmekanism:
- Eftersom svenska högskolestudier är avgiftsfria söker sig många utländska studenter hit. Många sökande ger mer pengar eftersom skolorna får pengar per elev.
Under förra läsåret var de utländska nybörjarstudenterna rekordmånga, 16 400 - 20 procent av det totala antalet nybörjare i grundutbildningen.
En fallstudie av svenska fysikstudenter, genomförd av Kalmar- och Uppsalaforskarna John Airey och Cedric Linder, visar att studenterna blev mer passiva när de undervisades på engelska. Frågorna blev enklare, "vad betyder?" snarare än "varför är det så?".
Olle Josephson välkomnar mer engelska på högskolenivå, men vill också se förstärkt undervisning på svenska, så kallad parallellspråkighet.
- Vi ska inte vara så rädda att blanda båda språken på samma kurs. Ha det mesta av litteraturen på svenska, men använd ett par artiklar på engelska. Ha fyra inlämningsuppgifter, varav en på engelska.
Det saknas ofta svenska ord för att beskriva en viss vetenskaplig företeelse, framför allt inom teknik och naturvetenskap. Lärosäten måste gemensamt enas om svensk terminologi. Språkrådschefen vill se två nya lagar: en som fastslår svenskan som Sveriges formella språk. Plus en lag i högskoleförordningen som säger att engelska doktorsavhandlingar måste ha en sammanfattning på svenska.
Så är det redan på fakulteten för naturvetenskap och teknik i Uppsala. Sven Halldin, professor i hydrologi, sitter i fakultetens språkgrupp.
- Institutionerna får inte ut ersättning för doktorsavhandlingar om de saknar svensk sammanfattning.
Det akuta problemet är att svenska saknas helt på vissa samhällsområden, med teknik och naturvetenskap i spetsen.
- Men ingen har statistik! Så därför kan man hålla på och tycka hur som helst, säger professorn frustrerat.
Han tar ett räkneexempel: En svensk lärare lyckas på engelska undervisa på 70 procent av sin förmåga. De svenska studenterna förstår i sin tur 70 procent av det läraren säger.
- Då är effektiviteten halverad.
Han ropar efter större insikt bland politikerna om vilken skada en utarmad svenska medför. Statsstöd till läroböcker på svenska. Och förståelse för att engelskan måste balanseras.
- Vi är oerhört positiva till internationaliseringen!
Men när folk känner sig språkligt fångna i sitt eget land kommer en reaktion, säger Sven Halldin. Det finns en risk att de som ska utbilda dagens barn på grundskola och gymnasium saknar språket för det.
- När vi inte längre har terminologin på svenska, ska hela skolvärlden gå över till engelska då? Det ger en mycket större grogrund för främlingsfientlighet.