Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Svenskarna vill ha mindre klasser

Mindre klasser och mer tid till undervisning. Så vill svenska folket helst lösa krisen i skolan, enligt en undersökning av Sifo. Men forskare anser att en satsning på lågpresterande skolor skulle vara en mer effektiv åtgärd.

I undersökningen har opinionsinstitutet Sifo frågat 1.000 personer som fått välja upp till tre åtgärder de tycker är viktigast för att lyfta resultaten i skolan. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Lärarförbundet efter förra årets Pisa-undersökning där svenska elevers resultat rasade mer än något annat lands.

Högst upp på listan med 46 procent av rösterna hamnar minskade grupper och klasser i skolan – en fråga som lyfts fram av nästan alla politiska partier. Men skolforskaren Anders Jakobsson vid Malmö högskola är skeptisk till att lägga allt krut på minskade grupper.

– Satsar man miljarder på att minska grupperna finns risken att man ändå inte får någon effekt på resultaten. Mindre klasser innebär en möjlighet, men forskningen visar att det inte är en lösning i sig. Då har riktade insatser mot lågpresterande skolor mycket större effekt, säger han.

Men bara 14 procent lyfter fram riktade resurser i undersökningen. I stället kommer ”mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen” på andra plats.

Enligt Skolverkets bedömning används ungefär en tredjedel av lärarnas arbetstid till undervisning, och 12 procent till planering. Resten av tiden går till uppgifter som administrativt arbete, bedömning av elever och att hålla ordning.

Andra saker som många tycker är viktigt är fler speciallärare, högre lärarlöner och mer ordning och reda.

Minst viktigt tycker svenskarna att det är med fler prov, inspektioner och tidigare betyg. Något som går stick i stäv mot de senaste årens satsningar på uppföljning, och allt fler nationella prov.

– Det visar att svenskarna lyssnat in forskningsdebatten. Betyg i årskurs 3 har nästan ingen betydelse för elevens prestationer. Samma sak gäller för fler prov och inspektioner, säger Anders Jakobsson.

Flera experter har pekat ut det fria skolvalet som en av de viktigaste orsakerna till raset i Pisa-undersökningen, bland dem Anders Jakobsson. Men bara en bråkdel av de som deltagit i Sifo-undersökningen vill se över det fria skolvalet.

Dessutom är den politiska stridsfrågan om ett förstatligande av skolan bara intressant för en knapp femtedel av de svarande.

– Jag är inte förvånad över att de mer strukturella åtgärderna hamnar lågt i undersökningen. De är mer komplexa än konkreta saker som fler lärare och mindre klasser, säger Anders Jakobsson.

På Gärdesskolan i Sollentuna norr om Stockholm har man lyckats höja resultaten långt över snittet, trots stora klasser. I skolans högstadieklasser går det över 30 elever. Det är en medveten prioritering, eftersom man samtidigt har två lärare i varje klass.

– Det gör en väldigt stor skillnad. Eleverna får hjälp nästan direkt. De som behöver extra stöd kan få en egen genomgång utan att det stör resten av klassen, säger läraren Maria Holmqvist-Ericsson.

Både Maria Holmqvist-Ericsson och kollegan Anna Lindberg tror att systemet med två lärare skulle kunna hjälpa fler skolor. Lärarna kan lägga mindre tid på utvärdering och att hålla reda, och mer på undervisning.

Två lärare i klassen kostar mer, men skolan tjänar in mycket resurser på att aldrig ta in utomstående vikarier.

– Just nu kommer det många politiska beslut och utspel på grund av resultatet i Pisa. Men det behövs inga stora reformer, utan det räcker med att vi lärare får lägga vår tid på undervisning, säger Anna Lindberg.