Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Svensken ratar glada grisar

Grisar i Roslagen.
Grisar i Roslagen. Foto: Leif R Jansson / Scanpix
Trots att svenska grisar har ett starkare djurskydd väljer fler att köpa utländskt fläskkött. Samtidigt som EU-grisen i högre grad får antibiotika, drabbas av sjudomar som salmonella, svindysenteri och multiresistenta bakterier så står EU-importen numera för mer än 35 procent av konsumtionen.

Svenskarna äter alltmer fläskkött. Ändå krymper den inhemska produktionen. Och även om den svenska grisen har fått ett friskare liv väljer konsumenten oftare billigare EU-kött.

– Det är läpparnas bekännelse. Ingen vill ha ett svagare djurskydd men i affären avgör priset, säger Margareta Åberg, från Sveriges grisföretagare.

För gris- och slakterinäringen har utvecklingen inneburit miljardförluster och färre arbetstillfällen. Bara under förra året lade var tionde grisuppfödare ner verksamheten. Under 2012 räknar branschen med ett ytterligare tapp på 5–6 procent.

– Liberalerna är ju goa när de talar om konkurrens, men vi konkurrerar inte på lika villkor. Det är klart att det är billigare att utomlands producera kött med lägre djurskyddskrav, säger Stellan Ericsson, grisuppfödare i Tranum nära Lidköping.

Skillnaderna i grisarnas livsvillkor mellan och inom EU-länderna är betydande. Generellt gäller dock att den svenska grisen har ett mer hälsosamt liv. Och än så länge har svenska myndigheter endast funnit en gris som haft multiresistenta bakterier av MRSA-typ.

Sten-Olof Dimander, vd och veterinär på företaget Svenska djurhälsovården, drar jämförelser med idrotten och menar att den utländska grisnäringen är ”lagligt dopad”.

– Svensk grisuppfödning är bäst i klassen men djurskydd syns inte på tallriken. I framtiden kan det bli svårare att upprätthålla branschkunskap, rådgivning och forskning, säger Sten-Olof Dimander.

Christina Greko, veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, varnar också för att dagens höga antibiotikaanvänding inom EU:s riskerar att leda till att förekomsten av multiresistenta bakteriestammar ökar.

– På flera håll, bland annat i Danmark och Nederländerna, sker positiva förändringar, men det dröjer innan de får ner sin antibiotikaanvändning till svensk nivå, säger Christina Greko.

Mer plats i svenska bås

EU-grisen: Tillåtet att fixera suggor. Grisen tillbringar normalt sitt liv på galler, så kallad helspalt. På grund av stress och trängsel är amputation av grisens knorr vanligt (svanskupering). Förekomst av halm är sällsynt.

Sverige-grisen: Fixering av grisar är förbjudet. Suggorna har betydligt större utrymme och den svenska slaktgrisen har cirka 30 procent mer golvyta. Kultingar får stanna längre hos suggan. Alla svenska grisar får strö (till exempel halm). Svansamputation och helspalt förbjudet.

Källa: EU och Sveriges grisproducenter

Grisköttsimport

Enligt beräkningar från kött- och charkuteriföretagen så omsätter grisköttet sammanlagt 15 miljarder kronor per år. Under 2011 konsumerade Sverige 350 000 ton griskött, varav 125 000 ton importerades. Trots att svensken konsumerar alltmer griskött så sjunker den totala produktionen av griskött i Sverige.

Konsumtion av importerat griskött

Årtal Ton import Andel av total konsumtion

2007 97.297 30%

2008 110.390 33%

2009 109.605 33%

2010 120.431 35%

2011 125.266 35%

På fem år har drygt fyrtio procent av antalet grisproducenter slutat. Bedömningar från köttbranschen och veterinärföretag är att antalet svenska grisproducenter fortsätter att minska även under 2012.

Antalet grisbesättningar

2007 1.798

2008 1.520

2009 1.399

2010 1.272

2011 1.055

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.