Det svenska meddelarskyddet har fått sajten Wikileaks att dirigera sin trafik via servrar i Sverige. Men meddelarskyddet gäller bara sajter med utgivningsbevis – och det har inte Wikileaks.
Att servern står i Sverige är inte tillräckligt för att Wikileaks ska omfattas av det svenska skyddet, skriver Sydsvenskan.
– Det är enligt min mening alltför enkelt att hävda att Wikileaks källor skulle vara skyddade under alla förhållanden här i Sverige, säger Håkan Rustand, byråchef och justitiekanslern Anna Skarheds ställföreträdare, till tidningen.
Anders R Olsson är författare och journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor. Han tycker det är konstigt att Wikileaks inte verkar ha klart för sig vad som gäller. Han påpekar också att förbudet att efterforska källor inte är absolut, inte ens om mediet är grundlagsskyddat.
– Handlar det om kvalificerat hemliga uppgifter – sådant som verkligen är av stor betydelse för försvaret – ska polis och åklagare försöka hitta läckan och väcka åtal, säger han till Sydsvenskan.
Meddelarskyddet är inskrivet i den svenska grundlagen. Det innebär att varken enskilda personer eller myndigheter får efterforska journalisters källor, och att det är straffbart att röja källans identitet om den vill förbli anonym.
På den uppmärksammade sajten skriver Wikileaks att uppgiftslämnarna är skyddade av svensk och belgisk lagstiftning.
Nu ska Wikileaks se över löften om svenskt källskydd, enligt ett mejl till programmet Medierna i P 1, som på lördagen också rapporterade om saken.
"Vi får låta juristerna titta på detta igen..." står det i kommentaren från Wikileaks till Medierna.