Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Svenskt språkföretag väcker het asyldebatt i Storbritannien

Brittiska myndigheter anlitar svenska företaget Sprakab för att avgöra om en asylsökande talar sanning eller inte. Användandet av språkanalyser får nu skarp kritik av Storbritanniens högsta domstol. Men svenska Migrationsverket forstätter sitt samarbete med företaget.

Två asylsökande som säger att de flytt från Somalia får just nu sina fall prövade i Storbritannien. De brittiska myndigheterna har anlitat språkanalytiker från det svenska företaget Sprakab som sagt att de asylsökandes historier inte var trovärdiga och att deras dialekt ”med säkerhet” inte pratas i Somalia – utan i grannlandet Kenya.

I den första rättsinstansen var Sprakabs analys grunden för att de sökande nekades asyl. Ärendet överklagades och nådde till sist den högsta domstolen som i slutet av maj riktade skarp kritik mot hur domstolarna lutat sig för mycket på språkanalysen i sin bedömning.

Domstolen anser också att Sprakabs experter kommit med utlåtanden om de asylsökandes trovärdighet som varit ”fullständigt opassande”. Bland annat ska man ha sagt att en av de asylsökande ”åter inövad för det här tillfället”.

Högsta domstolens beslut har fått mycket uppmärksamhet i brittiska medier. Tidningen The Independent skriver att flera hundra asylsökande kan ha avvisats på felaktiga grunder, med stöd av Sprakabs analyser.

Sprakab anlitas även av svenska Migrationsverket. Men rättschefen Fredrik Beijer säger att det brittiska domslutet inte har någon direkt betydelse för deras samarbete med Sprakab.

– De som gjort fel i det här fallet är brittiska myndigheter och domstolar som använt språkanalysen på felaktigt sätt och litat för mycket på dem. Det kan inte Sprakab hjälpa. Det finns alltid en osäkerhetsrisk med den här typen av analyser. Man får ta dem för vad de är.

Även i Sverige använder man sig av Sprakabs kunskapsanalys för att avgöra hur mycket en asylsökande vet om området den säger sig komma från. Det är däremot något som Fredrik Beijer varnar för.

– Personligen tycker jag inte att man ska ta in kunskapsfrågor, den delen har ett litet bevisvärde. Men jag ser att både vi och domstolarna gör det i bland. Det kan vi inte förbjuda, även advokater kan göra det för att styrka en persons berättelse.

Snart ska Migrationsverket på nytt upphandla språkanalystjänster. Fredrik Beijer vill inte säga om det brittiska domslutet har någon betydelse för Sprakabs chanser att förnya sitt kontrakt.

– Det är ju en upphandlingsfråga det där vilken man ska välja. Även om man har de allra skickligaste språkanalytikerna så finns det fortfarande en tveksamhet i bevisningen.

Hade ni alltså fått en säkrare språkanalys om ni betalat mer?

– Jag tror att det finns en risk att betala väldigt mycket för något som ändå är väldigt osäkert. Det är en risk att göra det till en vetenskap när det inte är det. Det är allt jag kan säga, jag vill inte föregå upphandlingsgruppens arbete. Men språkanalys är ett trubbigt instrument, oavsett vem som är instrumentet.

Sprakabs språkanalyser i Sverige har tidigare kritiserats efter en uppmärksammad granskning av Sveriges Radios Kaliber.

DN har varit i kontakt med Sprakabs vd som inte vill svara på några frågor över telefon.