Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sverige har fått fler problemområden – ”krisstämning inom polisledningen”

Foto: Björn Tilly/TT

Polisens underrättelseavdelning klassar nu 23 områden i Sverige som ”särskilt utsatta”, mot 15 för knappt två år sedan, kan DN avslöja.

Rikspolischef Dan Eliasson har hittills inte velat offentliggöra listan.

– Det här är jättekänsligt. Utvecklingen går åt fel håll, säger en av DN:s källor.

Nationella operativa avdelningen, Noa, har under våren samlat in mängder av data från landets polisregioner.

Läs mer: Lindängen ett av områdena med hög kriminalitet

Narkotikahandel, gängkriminalitet, social oro och upplevd otrygghet tillhör parametrarna liksom uppgifter om parallell rättsskipning och religiös extremism.

Förhoppningen var att de bostadsområden som i november 2015 klassificerades som ”särskilt utsatta” skulle ha minskat något i antal tack vare förstärkta samhällsinsatser.

Det blev tvärtom.

DN har tagit del av hemligstämplat material från Noa:s underrättelseavdelning som visar att listan utökats från 15 till 23. De åtta bostadsområden som tillkommit är:

• Norrby och Hässleholmen/Hulta i Borås.

• Tynnered/Grevegården/Opaltorget i Göteborg.

• Karlslund i Landskrona.

• Nydala/Hermodsdal/Lindängen i Malmö.

• Fittja och Alby i Stockholm.

• Gottsunda i Uppsala.

En del av dessa områden borde redan 2015 ha klassats som särskilt utsatta, enligt Linda Staaf som leder Noa:s underrättelseavdelning. Men den insamlingsmetod som då användes missade på viktiga punkter.

– I jämförelse med förra rapporten har vi nu mer kunskaper och en bättre bild, säger Linda Staaf till DN.

Var utvecklingen varit mest negativ sedan 2015 vill hon inte säga.

– Från nationellt håll vill jag inte peka ut enskilda områden, det bidrar inte till en förbättring, kommenterar Linda Staaf.

I Uppsala har lokalpolisområdeschef Jale Poljarevius och hans personal kämpat hårt för att förbättra utvecklingen i Gottsunda, där drygt 10 000 människor bor. Att stadsdelen nu klassas om från ”utsatt” till ”särskilt utsatt” känns tungt.

– Jag överlåter åt andra att säga om det är ett misslyckade. Jag vet bara att vi jobbar så hårt vi kan, både när det gäller insatser mot organiserad brottslighet och förebyggande åtgärder som medborgardialog, föräldravandringar och samarbete med skolorna, säger Jale Poljarevius och efterlyser snabba förstärkningar.

– Vi kommer inte att vika en millimeter i Gottsunda. Men vi måste få mer folk. Jag har aldrig haft en så dålig resurs som nu.

Även i Stockholms län – där de tidigare ”riskområdena” Alby och Fittja nu förts till kategorin ”särskilt utsatta” – saknas öronmärkta poliser. Den omskrivna kraftsamlingen ”Mareld” går fortfarande efter ett år knappt på halvfart. ”Mareld” drogs igång sommaren 2016 för att förbättra situationen i de särskilt utsatta förorterna Rinkeby/Tensta, Husby, Södertälje och Botkyrka.

Jag överlåter åt andra att säga om det är ett misslyckade.

– Vid det här laget skulle vi ha varit 160 poliser, men vi är bara 60. Vi räcker helt enkelt inte till, säger ”Mareld”-samordnaren Gunnar Appelgren.

Bilden är likartad i Västra Götaland och Skåne. Göteborgspolisen tvingades redan 2015 prioritera ned fyra av stadens sex särskilt utsatta områden för att orka satsa mot brottsligheten i Biskopsgården och Hammarkullen. Nu har ett sjunde tillkommit: stadsdelen Tynnered i södra Göteborg med nästan 30 000 invånare. Flera olösta mord har bidragit till att området gått från ”utsatt” till ”särskilt utsatt”.

– Men det gör inte att vi får mer resurser, utan vi måste fortsätta prioritera inom befintliga resurser, kommenterar Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg.

Även i Malmö ser polisen bristande resurser som en förklaring till att ett helt nytt område i södra delen av staden hamnat på listan över ”särskilt utsatta”: Nydala/Hermodsdal/Lindängen med totalt drygt 15 000 invånare.

– Vi vet hur vi ska jobba mot problematiken i detta och våra två tidigare särskilt utsatta områden, det är inte det som är problemet. Men för att göra det på rätt sätt borde vi vara minst hundra anställda till, hävdar polisområdeschef Stefan Sintéus.

Enligt DN:s källor planerade den högsta polisledningen att offentliggöra den nya listan redan för en månad sedan. Men rikspolischef Dan Eliasson ska ha sagt nej.

– Det är krisstämning. Ledningen inser att den måste presentera en trovärdig handlingsplan, problemet är bara att det inte finns särskilt mycket att göra, uppger en person med god insyn.

– Man har redan försökt med att få ut chefer på fältet och frigöra polisresurser genom att ta in civilanställda. Inget har funkat.

Andra kompletterar bilden.

– Det här är jättekänsligt. Eliasson satsar allt på att få resultaten att vända, men här går utvecklingen åt helt fel håll, säger en källa.

DN har förgäves sökt Dan Eliasson.

– Rapporten är inte klar ännu och kan komma att justeras. Därför avvaktar han med att kommentera, meddelar presschef Linda Widmark.

Noa:s underrättelsechef Linda Staaf tillbakavisar att offentliggörandet skulle betraktas som känsligt. Fördröjningen beror, enligt henne, delvis på att polisen nu ”för en dialog” med berörda kommuner.

– Vi vill ha en god samverkan med dem och det innebär bland annat att de ska få vår bild innan de får läsa om det här i tidningen, säger hon och framhåller att ansvaret nu vilar på hela samhället.

 

Fakta. Kännetecknande för särskilt utsatt område

Parallella samhällsstrukturer.

Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag.

Obenägenhet hos befolkningen att delta i rättsprocesser.

Närhet till andra utsatta områden.

Våldsbejakande religiös extremism.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.