På söndagen träder förbudet mot klusterbomber i kraft. Över hundra länder har undertecknat konventionen, bland dem Sverige. Men ännu har den svenska regeringen inte ratificerat avtalet.
I december 2008 undertecknade Sverige, tillsammans med hundratalet andra stater, konventionen om klusterammunition.
Regeringen framhöll att man ”aktivt deltagit i förhandlingarna om att få till stånd ett förbud” eftersom klusterbomber orsakar oacceptabelt lidande för civila.
Trots det har avtalet ännu inte ratificerats. I praktiken innebär det att Sverige inte heller blir skyldigt att följa den överenskommelse man skrivit under.
Socialdemokraterna riktar nu hårda ord mot regeringen:
– Vill vi mena allvar med att om vi ska gå i täten för nedrustningen och andra länder är beredda att avskaffa sina klusterbomber, så måste naturligtvis vi också se till att vi får konventioner som omfattar våra egna klustervapen, säger riksdagsledamot Urban Ahlin till SVT.
Vid UD tillbakavisar man kritiken:
– Den svenska lagstiftningen måste anpassas till konventionen, och det tar tid. Det är flera olika lagar som berörs, säger Anders Jörle, presschef på UD, till SVT.
Ytterligare ett argument som lyfts fram är att Sverige i dag använder klustervapen på sina Jas-plan.
Enligt Anders Jörle har regeringen planerat en proposition om lagändring till riksdagen i höst.
En anledning till att frågan om klusterbomber anses vara extra angelägen är att vapnet, ett slags projektiler som exploderar i luften och sprider flera mindre bomber över ett stort område, ofta inte exploderar direkt. I stället blir det liggande i marken som minor och utgör stor fara för civilbefolkningen.