Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sverige i täten för rena hav

Isabella Lövin
Isabella Lövin Foto: Roger Turesson

I dag inleds FN:s havskonferens i New York. Sverige och Fiji har tagit initiativ till konferensen och delar värdskapet. 8 000 deltagare väntas när kungligheter, statsöverhuvuden och experter från hela världen ska försöka hitta metoder för att värna världshaven.

Havskonferensen inleds med ett stort bakslag i och med president Donald Trumps besked att USA drar sig ur Parisavtalet. Beslutet spås genomsyra hela konferensen som pågår 5–9 juni.

Läs mer: Regeringen får kritik för ”svaga” åtgärder mot plast i haven

– Jag hoppas att konferensen blir den vändpunkt som så desperat behövs. Det ska bli en startpunkt för det intensiva internationella samarbete som krävs för att rädda haven, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Hon kommer att hålla tal under inledningsdagen, därefter kommer politiker, näringsliv, organisationer och experter att diskutera plastskräp, överfiske, försurning av haven och hur marina miljöer ska skyddas. Men det ska inte bara handla om problem, goda exempel ska också lyftas fram som förebilder.

Totalt beräknas ungefär 8 000 personer delta och konferensen är Sveriges största FN-initiativ på närmare 50 år. Förra gången var det svenska initiativet en miljökonferens i Stockholm 1972.

Konferensen är unik eftersom den är den enda som handlar om ett enskilt av de sjutton globala hållbarhetsmål som FN har satt upp. Medan utvecklingen för de övriga sexton målen går framåt går den åt fel håll för världshaven.

Situationen blir allt sämre, försurning har ökat med 25 procent jämfört med förindustriell tid, 60 procent av alla korallrev är under hot, tonvis med plast hamnar i haven varje år och fiskbestånd är överfiskade.

– Haven står inför gigantiska utmaningar och vi ser tre områden som helt centrala – plaster i haven, klimatförändringarna och en hållbar blå ekonomi, inte minst fiskefrågan, säger Isabella Lövin.

Haven är också viktiga i klimatsammanhang, ungefär 25 procent av koldioxidutsläppen fångas upp av haven.

De som drabbas värst av problem är de fattiga länderna där många är beroende av ett småskaligt fiske. Men det som sker med haven drabbar alla länder.

– Havsfrågan är i sin natur global och berör även Sverige med vår långa kuststräcka. Regeringen går fram med en rad reformer för att minska plaster i havet som även är ett växande problem vid de svenska kusterna, säger Isabella Lövin.

Inför konferensen har länderna gjort speciella åtaganden.

Sverige ska skydda 10 procent av den marina miljön, vilket redan är uppnått, Indonesien har lovat att minska nedskräpningen med 70 procent. Förhoppningarna är att konferensen ska leda fram till en deklaration om vad som behöver göras.

– Världens ledare har enats om gemensamma mål, nu handlar det om att genomföra dem. Vi ska komma därifrån med handlingsplaner över vad som behövs göras och nya samarbeten för att säkra levande hav till kommande generationer, säger Isabella Lövin.

Fakta. Tre mål på konferensen

Konferensen pågår den 5–9 juni i New York och har tre mål:

  1. Minska förorening och nedskräpning av haven
  2. Tydliggöra kopplingen mellan hav och klimat.
  3. Hitta vägar för hållbart nyttjande av haven och dess resurser.

Under hashtagen #SaveOurOcean går det att följa vad som sker under konferensen.

Fakta. Plast i havet

Plastproduktionen har ökat från 16 miljoner ton år 1964 till 311 miljoner ton år 2014.

Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven, enligt beräkningar finns ungefär 150 miljoner ton plast i haven.

40 procent av den plast som tillverkas används till engångsförpackningar, de är också det vanligaste skräpet i havet. I Sverige återvinns bara 45 procent av plastförpackningarna. Marint skräp orsakar skador på de marina ekosystemen till ett värde av 8,1 miljarder dollar varje år.

Det mesta av plasten som kommer ut i haven antas sjunka till botten, bara en mindre del flyter eller sköljs upp på stränder. Strömmarna gör att plasten kan färdas långt.

Plasten som hamnar i havet fragmenteras och blir mikroplast, bitar som är under 5 millimeter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.