Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Sverige kan inte tvingas ge Frankrike militärt stöd”

Frankrikes president Francois Hollande.
Frankrikes president Francois Hollande. Foto: Stéphane De Sakutin AFP

Frankrike har begärt militär hjälp av EU enligt Lissabonfördragets artikel 42.7. DN:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström reder ut vad det innebär.

Vad innebär artikel 42.7 i Lissabonfördraget?

I fördraget som trädde i kraft 1 december 2009 står det:

”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemmars säkerhets- och försvarspolitik.”

Hänvisningen till FN-stadgan innebär rätt till självförsvar.

Artikeln har aldrig använts tidigare. Hur kommer EU-länderna att agera?

Artikeln skapar en rättslig förväntan på att andra länder att gripa in. Den skapar också ett politiskt tryck att nu hjälpa Frankrike.

Men varje EU-land beslutar självt vilken hjälp det vill ge. Den hjälpen kan vara militär. Det kan då röra sig om regelrätta vapeninsatser och truppbidrag men också militärt understöd som tankflygplan, radarövervakning, ammunitionsleveranser med mera.

Hjälpen kan också bestå av understöd av olika slag: ekonomiskt, logistiskt eller administrativt.

Vad betyder det för Sveriges del? Kommer Sverige att tvingas stödja Frankrike militärt nu?

Nej, Sverige kan inte tvingas ge stöd. Men det finns ett politiskt tryck att hjälpa ett EU-land som angrips. Det trycket kan bli stort på Sverige eftersom vi på egen hand i Lissabonfördragets anda 2009 utfärdade en solidaritetsförklaring. Den lyder:

”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller ett annat nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd.”

Denna förklaring har sedan upprepats av regeringarna Reinfeldt och Löfven varje år.

Sverige har sedan tidigare samarbetat militärt med Frankrike i två EU-insatser: i Kongo och i Tchad. De insatserna var framgångsrika för svensk del, även om det då gällde fredsinsatser utanför Europa. Nu gäller det ett medlemsland som deklarerat att man angripits.

När det gäller IS så deltar Sverige redan i koalitionen mot dem som leds av USA. Det sker i norra Irak där 35 svenska officerare tränar kurdiska soldater. Regeringen beslutade nyligen att insatsen ska fortsätta hela 2016 och det förslaget ligger på riksdagens bord.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.