Sverige har hittills inte haft tillräckligt god kunskap om hur högt det är på olika platser i landet. Höjdpunkterna som finns på kartor har varit relativt glesa.
Därför pågår just nu ett intensivt arbete med att kartlägga varenda kvadratmeter från norr till söder – i 3D från luften. Projektet som drivs av Lantmäteriet, på uppdrag av regeringen, ska bland annat användas för att få bättre kontroll på vilka områden som kan drabbas av översvämningar framöver.
Genom att lagra höjdvärden från varje kartpunkt kan ett datorprogram sedan simulera vad som skulle hända om vattennivån i en älv eller sjö höjs med exempelvis en halvmeter. Man kan då följa hur vattnet skulle forsa fram och möjligen hota samhällsviktiga tjänster och fastigheter.
Redan nu avslöjar uppgifterna att flera områden längs bland annat Mälaren hotas av kraftig översvämning. Resultatet öppnar för flera satsningar på vallningar, vilket redan bland annat har påbörjats i Kristianstad där hela stadskärnan skulle ha svämmats över av vatten.
– Vi har gjort modeller för hur man ska räkna. Vi kör tio centimeter i taget och höjer vattennivån och tittar på vilken samhällsviktig verksamhet som kan skadas, säger Mette Lindahl Olsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Men databasen välkomnas framför allt av försäkringsbranschen som i framtiden överväger att införa premier på fastighets- och villaförsäkringar som varierar beroende på var i landet man bor.
Resultatet av Lantmäteriets 3D-skanning kan alltså leda till dyrare avgifter för villor som riskerar att drabbas av översvämningar.
– Det är på samma sätt som att premierna varierar på bil- och olycksfallsförsäkringar. Höjdmodellen sätter också press på kommunerna. Om en kommun beviljar bygglov på områden som inte är lämpliga och översvämningsskador sedan inträffar, skulle försäkringsbolagen kunna begära pengar, säger Staffan Moberg, jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring.
Fler än 300.000 byggnader ligger inom områden med hög risk för ras, skred och erosion på grund av klimatförändringar, enligt statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen från år 2007.
Men mätningarna kan även användas på många andra sätt. Arkeologer kan sitta vid en dator och leta fornlämningar eftersom höjdskillnader vid husruiner, kolbottnar och gruvhål kan registreras.
Länsstyrelsen i Dalarna har tagit del av höjduppgifter i förväg och redan lyckats hitta flera intressanta fynd.
Andra användningsområden är skogsindustrin som kan volymberäkna alla träd.
– Laserpulserna registrerar både träd och mark. Man får reflektioner dels från markytan och dels från träden. Man kan till och med räkna ut hur höga träden är, säger Gunnar Lysell, samordnare i projektet Ny nationell höjdmodell på Lantmäteriet.
Cirka 40 procent av Sveriges yta är färdigskannad och Lantmäteriet räknar med att alla områden är klara runt 2015. Redan nu kan myndigheter, företag och organisationer ta del av vissa uppgifter. De tar mycket stor plats och kostar knappt 19 terabyte i datorutrymme, motsvarande cirka 27.000 vanliga cd-skivor.
– På vissa platser är höjdnoggrannheten under en decimeter. Hus syns, men bilar och bussar filtreras bort. Människor syns inte alls, säger Gunnar Lysell.
Hur har ni diskuterat kring integritetsfrågor?
– Det finns sekretess. Vi retuscherar objekt som militären inte vill visa. Militären var tidigare mot att vi gjorde så här noggranna data överhuvudtaget. Annars har vi ingen integritetsaspekt på själva laserdatan.