Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Sverige klarar inte av att utreda krigsförbrytelser”

Sverige klarar inte av att utreda alla de misstänkta krigsbrott som nu ligger hos polisens krigsbrottskommission, menar Internationella åklagarkammaren. ”Det är allvarligt om förövare tror att de kan gå fria för att vi saknar resurser att utreda de värsta brotten som har begåtts”, säger kammarchef Lise Tamm.

Hos Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission ligger just nu 33 öppna ärenden som gäller misstankar om krigsbrott.

I de flesta fallen misstänks personer som just nu befinner sig, eller som har varit, i Sverige.

Hälften av de misstänkta brotten har begåtts i Irak, Syrien och Libyen.

Internationella åklagarkammaren har beslutat att förundersökning ska inledas i de drygt trettio ärendena.

– Det är flera förundersökningar som skulle kunna gå i gång, men som knappt ens har kommit förbi anmälan, säger kammarchef Lise Tamm.

– I dag arbetar vi med en eller två utredningar per år. Polisen gör ett utmärkt arbete, men de har en övermäktig uppgift. Bristen på tillräckliga utredningsresurser är ett stort problem. Staten bör fatta beslut om mer, fortsätter Lise Tamm.

Om ett par veckor faller domen i Stockholms tingsrätt mot den svenske medborgare som åtalats för folkmord i Rwanda. Den svenska polisen har arbetat med utredningen på plats i Rwanda i drygt två år.

– Det här är de största och tyngsta ärendena som vi har, säger Pia Thevselius, biträdande sektionschef vid Rikskriminalpolisen.

– Det är regeringen som har beslutat om våra resurser. Fler utredare leder inte nödvändigtvis till fler avslutade utredningar. Säkerhetsläget i de länder där brotten har begåtts gör att det är för farligt för oss att åka dit, fortsätter hon.

Det blir förstås extra kostnader när svenska rättsväsendet utreder och bedömer brott i andra delar av världen. Polisens kostnader för Rwandaärendet uppgår i dag till 1.721.000 kronor. Till det kommer lönekostnader för fyra utredare som har arbetat heltid med fallet under två års tid. Stockholms tingsrätt har haft resekostnader i målet för mer än 450.000 kronor. Den totala kostnaden för domstolen ligger hittills på drygt 3,1 miljoner. Då har ändå inte största delen av advokatkostnaderna räknats in än.

I dag är det tio utredare som arbetar på Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission. Ytterligare en utredare har nu knutits till kommissionen, som under de närmaste två åren kommer att lägga sina huvudsakliga resurser på händelserna i södra Sudan mellan 1997 och 2003 då 10.000 människor dödades.

Förundersökningen inleddes 2010 efter en rapport om att civilbefolkningen angripits och tvångsförflyttats för att svenska Lundin Oil skulle utvinna olja.

Det är omöjligt att uppskatta hur många krigsförbrytare som befinner sig i Sverige.

– På mindre orter i Sverige finns det personer som har begått brott under Saddam Husseins tid i Irak. De har ofta bytt namn och identitet, säger Hikmet Hussain, generalsekreterare för Irakiska riksförbundet i Sverige.

I Sverige finns det samtidigt tusentals offer som utsatts för tortyr och andra krigsbrott, fortsätter Hikmet Hussain:

– Det finns en uppfattning om att ingenting skulle hända om man gör en anmälan, säger han.

Röda korset driver flera behandlingscentrum för krigs- och tortyrskadade personer.

– För behandlingen av offren har det stor betydelse att de skyldiga ställs inför rätta. Inom internationella Röda korset diskuterar vi nu hur vi ska kunna stödja fler att anmäla krigsbrott, säger Dick Clomén, folkrättsrådgivare hos Röda korset.

Sverige har fått skarp internationell kritik för bristande lagstiftning, bland annat för att tortyr inte klassas som ett eget brott i svensk lagstiftning. I dag kan åklagaren endast åtala för misshandel.

– Sverige behöver en tydligare lagstiftning. I dag är det oklart vad som kan anmälas, säger Dick Clomén.

Regeringen har i åratal utlovat ett förslag om skärpt lagstiftning. Senaste budet var att förslaget skulle komma i vår.

Justitiedepartementet säger nu att förslaget dröjer ytterligare.

Länderna där de misstänkta krigsbrotten har begåtts

I dag har krigskommissionen 33 ärenden där beslut om förundersökning har fattats.

9 Irak
3 Libyen
3 Syrien (inkomna 2013)
2 Nepal
2 Sudan
2 Ryssland
2 Burundi
1 Kongo
1 land okänt
1 Nigeria
1 Armenien
1 Rwanda
1 Tadzjikistan
1 Algeriet
1 Afghanistan
1 Chile
1 Somalia

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.