Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sverige mäter ännu halter i bär och vilt

Foto: Robert Henriksson

30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.

Fortfarande mäter vissa svenska kommuner cesiumhalten i svamp, bär och vilt. De radioaktiva nivåerna sjunker stadigt, men den ökande stammen av vildsvin har högre cesiumhalter än andra vilda djur.

– De äter rötter och svampar som påverkades av det radioaktiva nedfallet så nu har cesiumhalter dykt upp i vildsvinskött, säger Jan Johansson myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

Men liksom hos andra djur finns det stora variationer. Djur av samma art inom ett begränsat område kan ha olika halter av cesiumhalter i sig.

De värst drabbade länen var Norrbotten, Västmanland, Gävleborg. Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Dåvarande Strålskyddsinstitutet blev 1986 nedringt av människor som oroligt undrade om de kunde plocka bär, äta svamp, bruka sin jord eller över huvud taget gå ut i naturen. Den oron har försvunnit, men varje år inför bär- och svampsäsongen hör en handfull människor fortfarande av sig med frågor.

– De frågar om det är farligt att äta svamp och bär och vårt budskap är: Ät och njut, säger Ann-Sofi Dahlqvist, miljöutredare i Gävle.

I Gävle mäts cesiumhalterna i blåbär, lingon, trattkantareller och gula kantareller vart tredje år. Cesiumhalterna i vilt mäts av kommunens olika jaktföreningar som liksom på andra håll i landet, rapporterar till respektive länsstyrelse.

Samerna och rennäringen drabbades extra hårt av det radioaktiva nedfallet. Tusentals renar fick slaktas och i dag håller samerna cesiumhalterna hos renarna nere genom att ge dem speciell utfodring och flytta dem från kontaminerade betesområden.

Gunnar Bengtsson var generaldirektör på dåvarande Strålskyddsinstitutet och den som 1986, dagligen, gav svenskarna information om cesiumläget. Men han vill ogärna prata om den tiden.

– Jag är inte så intresserad av vad som hände då, utan mer bekymrad över vad över liknande hot länkat till terrorism skulle kunna åstadkomma i dag. En terrorhandling där man använder radioaktiva ämnen skulle skapa fruktansvärd förödelse.

– Det finns tre scenarier. Det ena är att radioaktivitet sprids via en smutsig bomb. Det andra är att terrorister ger sig på att sabotera ett kärnkraftverk, det är fruktansvärt svårt men det går. Och det tredje – och allra värsta – vore om terroristerna gjorde kärnvapen.

Så radioaktiv terrorism oroar dig mer än ett tekniskt haveri?

– Det ligger närmare till hands. Större sannolikhet. Terrorister jobbar ju för att det ska hända.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.