Sverige ger inför EU-toppmötet grönt ljus för EU:s krispaket på energiområdet. Trots att det till största delen handlar om tiotals miljarder till teknik för fossila bränslen.
- Vi har betonat att det borde vara en större del som handlade om förnybar energi. Men för många länder har det varit viktigt att transportera fossila bränslen, sade statsminister Fredrik Reinfeldt när han samrådde med riksdagens EU-nämnd inför torsdagens och fredagens toppmöte med de 26 övriga EU-ländernas ledare i Bryssel.
Huvudämnen för mötet är diskussioner om åtgärder mot lågkonjunkturen och finanskrisen.
Det blir också diskussioner om mer regleringar på finansmarknader som vuxit sig för vilda, inför det så kallade G20-mötet i april, och om hur EU förbereder sig för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal i Köpenhamn i december.
Reinfeldt gav i EU-nämnden Miljöpartiets Ulf Holm till viss del rätt i att många av de energiprojekt som EU-ledarna föreslås vika uppemot 40 miljarder kronor till handlar om gårdagens teknik, det vill säga om olja, kol och gas. Bara en mindre del handlar om vindkraft, omkring fem miljarder euro.
Statsministerns tro är att energiprojekten, jämte hur EU fortsatt ska tackla finanskrisen och dess effekter, blir de stora stötestenarna på mötet. En rad nyare medlemsländer har riktat hård kritik mot att det tycks vara de gamla EU-länderna som får de största satsningarna på energiprojekt.
Den svenska regeringen anser sig ha fått ganska god utdelning i och med pengar till vindkraftssatsningar i Östersjön, ett gemensamt projekt mellan Sverige, Danmark, Tyskland och Polen, samt medel till att länka samman elnäten i Sverige och Finland med Baltikum.
Mest pengar, drygt tio miljarder kronor, satsas på att länka ihop gasledningar och den planerade Nabucco-ledningen till sydöstra Europa. Drygt åtta miljarder går till projekt för lagring av koldioxid.
Fredrik Reinfeldt konstaterade inför nämnden att klimatintresset bland EU-länderna har svalnat, jämfört med för två, tre år sedan. Men EU är fortfarande den obestridda världsledaren vad gäller klimatpolitik. Och Sverige och Tyskland världsmästarnas världsmästare. Därför blir "självskället" lite märkligt, enligt statsministern.
- EU har mycket långtgående formuleringar och jag är glad att vi håller fast vid de mål som slogs fast i mars 2007. De har inte urholkats, sade han och syftade på utfästelsen att sänka utsläppen med 20 procent till 2020 och 30 procent om länder som USA och Australien gör liknande åtaganden.
Enligt Reinfeldt hamnar de mål Australien satt upp helt i skymundan och det som USA:s nye president Barack Obama sagt hittills — att utsläppen ska ner till 1990 års nivå duger inte.
- Det är helt otillräckligt, ansåg statsministern.