Sverige kommer tillsammans med 12 andra europeiska länder att tömma flyktingläger vid Irak och Syrien och runt Somalia och Eritrea. Flyktingarna ska föras över till EU-länderna och till USA.
- Vi kan hjälpa de som är mest utsatta och sårbara och saknar resurser att själva lämna lägren, säger migrationsminister Tobias Billström till DN.se.
Sverige har genom Migrationsverket drivit frågan om att fler kvotflyktingar ska tas emot av de europeiska länderna. I måndags enades migrationsmyndigheterna i 12 EU-länder om att samarbeta för att i första hand tömma tre läger mellan Irak och Syrien. Därefter ska flyktingarna i lägren utanför de konfliktdrabbade länderna Somalia och Eritrea kunna föras över till Europa och USA.
- Just nu är det 12 EU-länder som har flyktingkvoter hos UNHCR, målet är att samtliga 27 ska delta. Om samtliga länder skulle ta emot lika många flyktingar skulle man på årsbasis kunna ge skydd åt 100 000 personer. Samarbetet är ett viktigt incitament för att kunna stänga de värsta flyktinglägren, säger Tobias Billström.
Sverige är det land i Europa som tar emot flest kvotflyktingar - flyktingar som lever under vidriga förhållanden i läger utanför krigsdrabbade länder och anses har störst skyddsbehov. Under ett år tar Sverige emot mellan 1 800 och 1 900 kvotflyktingar. Tobias Billström anser inte att Sverige ska sänka den flyktingkvot som man har enligt överenskommelse med UNHCR.
- Det finns ingen anledning att sänka kvoten. Det viktiga är att fler länder delar på ansvaret och det här samarbetsprojektet ger oss en utmärkt möjlighet att visa hur det kan gå till i praktiken, säger Billström.
I de läger mellan Irak och Syrien som först ska tömmas sitter både människor som flytt oroligheterna inne i Irak och statslösa palestinier. Det handlar om ungefär 3 000 personer som inom ett par månader ska kunna flytta till länder i Europa eller USA. Sverige kommer att ta emot ett par hundra flyktingar från området. Tobias Billström har själv varit i bland annat Jordanien och träffat flyktingar som fastnat i ett ingenmansland.
- Det var tufft att höra berättelserna om vad de varit med om. Det är också viktigt att kunna göra en prövning på plats av hur stort skyddsbehovet för den enskilde är. Majoriteten av de som finns i flyktinglägren därnere har säkert det skyddsbehov som krävs, men jag träffade också sådana som kunde få sina behov tillgodosedda i Jordanien till exempel.
Han betonar att alla flyktingar i lägren inte kommer att kunna räkna med att få komma till EU-länderna.
- Bedömningen av skyddsbehovet är alltid det som ligger till grund i prövningen. Det handlar både om trovärdigheten i deras berättelser och den dokumentation de kan visa till exempel, säger Tobias Billström.
Förra året tog de europeiska länderna emot 4 800 kvotflyktingar.