Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sverige rasistiskt enligt statlig utredning

Sverige är ett rasistiskt samhälle där de som inte är vita diskrimineras och underordnas. Integrationspolitiken är en del av den diskrimineringen genom att dela upp människor i "vi" och "dom". Den bilden ger en statlig utredning som på onsdagen presenterar sin första rapport.

Under förra vintern och våren skakades samhällsforskningen av en strid av sällan skådat slag. Det började med att flera forskare med utländsk bakgrund hoppade av referensgruppen till den integrationspolitiska utredning som regeringen tillsatt. Avhopparna kritiserade utredningen för att inte vilja se den etniska diskrimineringen i Sverige.

Dåvarande integrationsministern Mona Sahlin grep in och avsatte i praktiken utredaren, statsvetardocenten Anders Westholm. Han fick inte skriva något slutbetänkande, även om de planerade rapporterna har givits ut. I stället tillsatte Mona Sahlin den främste kritikern, sociologiprofessorn Masoud Kamali, som ny utredare.

Utnämningen skapade starka protester. Omkring 70 statsvetare och samhällsforskare skickade brev till ministern och tog avstånd från politisk styrning av forskningen. Mona Sahlin talade om att det fanns en rasistisk underton i många av protestbreven, vilket ledde till ännu fler protester.

På onsdagen presenterar Masoud Kamali den första delen av sin utredning på en presskonferens i regeringskansliet i Rosenbad. DN har tagit del av Kamalis delar av rapporten.

Han kritiserar tillsammans med ekonomhistorikern Paulina de los Reyes att grunden för den svenska integrationspolitiken "utgår från två fördefinierade och hierarkiskt rangordnade kategorier; ett 'vi' som ska integrera och ett 'de' som ska integreras".

Integrationstänkandet utgår också från att det finns ett väl fungerande välfärdssamhälle som människor ska integreras i. Men den bild som utredningsrapporten ger av Sverige är bilden av ett rasistiskt land där de vita är överordnade och de andra diskrimineras på arbetsmarknaden, i skolan, i medierna och på en rad andra områden.

Svenskheten är omöjlig att nå för många människor och invandrarskap går i arv från generation till generation.

"Det faller sig naturligt att rollen som vägvisare, uppfostrare, upplysare eller tuktare om så behövs är reserverad för 'äkta svenskar' samtidigt som 'de andra' förpassas till en villkorad tillvaro där kompetens, hederlighet, kunskaper, engagemang och även rätten att överhuvudtaget befinna sig i Sverige kan ifrågasättas när som helst", skriver Kamali och de los Reyes.

De summerar att diskrimineringen i Sverige varken är tillfällig eller övergående utan en del i ett privillegiesystem som ger vissa grupper makt på bekostnad av andra.

Masoud Kamali tar i sitt kapitel upp debatten om hedersmord som ett exempel på diskriminering. När Fadime Sahindal mördades av sin far framställdes mordet som en integrerad del av invandrarkulturen. När däremot en vit svensk kvinna mördas av sin far eller man beskrivs det av politiker och medier som att det inte har med kultur att göra alls.

Sociologiprofessorn kritiserar i den statliga utredningen också att invandrargruppen i folkpartiet, med riksdagsledamoten Mauricio Rojas i spetsen, genom sitt tal om att ställa krav på invandrarna "förstärker majoritetssamhällets narcissistiska behov" och diskrimineringen i Sverige.

Masoud Kamali

Grundexamen i sociologi från Linköpings universitet och socionomexamen från Socialhögskolan i Stockholm.

Doktor i sociologi vid Uppsala universitet.

Parallellt med studierna arbetade han som socialsekreterare.

Är nu professor i socialt arbete vid Mitthögskolan och arbetar också som professor på Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

För närvarande leder han ett europeiskt projekt om diskriminering av invandrare finansierat av EU samt den statliga utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.

Bild

Masoud Kamali.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.