Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Sverige sämst i Norden i ny Pisa-rapport

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenska elever är sämre än andra elever även på problemlösning. Det visar resultaten i en ny Pisaundersökning som presenteras i dag.

1.250 15-åringar i Sverige har gjort ett digitalt prov som testar förmågan att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen. Sverige placerar sig lite under OECD-snittet, och är sämst av de nordiska länderna.

Sverige får 491 poäng, jämfört med OECD-snittet som är 500 poäng i det delmoment som testar elevers förmåga i problemlösning. Totalt deltog 44 länder i studien och Sverige är bland annat sämst av de nordiska länder som deltog. Singapore toppar med 562 poäng närmast före Sydkorea (561) och Japan (552).

Delprovet som är nytt i Pisa-sammanhang gjordes i anslutning till den övriga Pisa-undersökningen när läsförståelse, matematik och naturvetenskap testades. 1.250 elever av de 4.700 som deltog i undersökningen fick även göra det digitala provet som är tänkt att testa elevers förmåga att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen.

För svensk del hamnar nästan en fjärdedel, 23,5 procent, i den kategori som i rapporten benämns "lågpresterande", det vill säga under nivå 2 i studien. Det går att jämföra med till exempel Finland där 14,3 procent av dem som deltog får samma resultat. OECD-snittet ligger på 21,4 procent.

– Det är ett oroande resultat, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket till DN.

Den tredje december förra året presenterades de dåliga svenska resultaten i den internationella Pisaundersökningen. När Skolverket i dag avslöjade resultaten i det kompletterande området, digital problemlösning, var det många som hoppades att de svenska eleverna skulle klarat sig bättre.

Så blev det inte.

– Tyvärr är vårt besked att Sverige presterar lågt. Vi ligger under snittet, säger överdirektör Helén Ängmo.

Problemlösningen mäter inte ämnesspecifika kunskaper utan handlar om generell problemlösning.

Vad de dåliga resultaten beror på kan Skolverket inte svara på.
– Uthålliget och motivation är viktigt för att kunna lösa problem. Det kan handla om vilket stöd som ges i undervisningen men också om elevers attityder, säger Helén Ängmo.

När de övriga tre ämnena (matematik, naturvetenskap och läsförståelse) redovisades i december förra året blev det en kalldusch för svensk del. Resultaten hade kraftigt försämrats och Sverige hamnade under OECD-snittet i alla tre ämnena. Detta har fått regeringen och utbildningsminister Jan Björklund (FP) att de senaste månaderna lägga fram flera olika förslag till reformer av skolan.

Dessutom lät regeringen och Björklund OECD göra en analys av det svaga svenska resultatet. Dagens resultat kan nu bli ytterligare bränsle i den pågående valdebatten där skolan är en het fråga.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.