Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Sveriges officiella statistik hotar att bli missvisande

Foto: TT

Andelen svenskar som skolkar från enkät-undersökningar har i vissa fall mer än fördubblats på åtta år. Statistiska centralbyrån, SCB, är bekymrad och den negativa trenden gör det svårare att mäta arbetslöshet och förändringar i ekonomin.

Officiell statistik ligger till grund för politiska beslut. Exempelvis kan signaler om ökad arbetslöshet leda till olika finanspolitiska åtgärder.

Siffrorna har alltså stor betydelse, men de senaste åren har statistikerna stött på en trend som kraftigt försämrar kvaliteten i viktiga undersökningar. Det handlar om svenskarnas ovilja att svara på enkäter. Allt fler personer vill nämligen inte längre delta.

Den officiella statistiken om arbetslöshet och sysselsättning bygger på intervjuundersökningar, den så kallade arbetskraftsundersökningen (AKU). Varje månad kontaktas ett urval av svenska folket för att få en bild av hur läget ser ut för hela landet.

I november förra året var bortfallet i AKU 38,8 procent. Nästan fyra av tio tillfrågade deltog alltså inte i undersökningen. År 2007 var motsvarande siffra 18,9 procent.

Förändringen bekymrar SCB.

– Det här är ett av de största problemen vi har. Vi jobbar konstant med frågan för att försöka vända utvecklingen. Det blir svårare att dra slutsatser baserat på statistiken. Osäkerhetstalen och felmarginalerna blir större. Det kan till exempel bli svårare att få statistiskt säkerställda förändringar mellan till exempel olika perioder när man tittar på finfördelad statistik, säger Peter Beijron, statistiker på SCB.

Det vanligaste skälet till att folk inte deltar är att SCB inte får kontakt med vederbörande. Det skulle bland annat kunna bero på en ”enkätinflation” – att svenskar har tröttnat på att svara på frågor i olika undersökningar.

– En hypotes är att det också finns en större försiktighet i dag. Det finns en grundinställning att man inte har så mycket att vinna på att svara på ett samtal från ett nummer som man inte känner till, säger Peter Beijron.

Bortfallet är särskilt högt i vissa grupper där arbetslösheten är högre, till exempel bland utrikesfödda och ungdomar. Det kan leda till att det blir svårare att spegla verkligheten.

– Om bortfallet fortsätter att öka i samma takt ytterligare några år så kan det, rent hypotetiskt, innebära att vi inte kan göra vissa tabeller som vi i dag gör på månadsbasis. När vi bryter ned resultatet i olika grupper riskerar vi att hamnar i en situation där vi får för få svarande för att kunna tillhandahålla statistiken.

Även flera andra tunga undersökningar har stora problem med bortfall. Partisympatiundersökningen från SCB hade i november 2014 ett bortfall på 44 procent, jämfört med 28 procent år 2008.

Statistiken om hushållens utgifter är en av flera källor som används för att räkna ut konsumentprisindex, alltså ett mått på inflationen i Sverige. 62 procent av de tillfrågade svarade inte på den senaste undersökningen. SCB, som tillhandahåller den, har som en direkt konsekvens av det stora bortfallet varit tvungen att radera vissa uppgifter ur tabellerna som är så osäkra att de inte går att publicera.

Statistikveteranen Bengt Swensson, professor emeritus i statistik vid universiteten i Uppsala och Örebro, är allvarligt bekymrad över utvecklingen.

– Det är sorgligt att se hur bortfallet i olika undersökningar vuxit alltmer. Bristen på objektiv kunskap om bortfallets egenskaper gör att undersökningarnas resultat alltid kan ifrågasättas. Osäkerheten om undersökningsresultatens relevans är nu sedan länge mycket stor.

Går det att lita på den officiella arbetslöshetsstatistiken när bortfallet är så högt?

– Nej, någon stor tilltro har jag svårt att uppbringa. Situationen är nu synnerligen problematisk, säger Bengt Swensson.

Även rikspolitiker som DN har varit i kontakt med är bekymrade över utvecklingen.

– Det är allvarligt. Det kommer så småningom att leda – eller har redan lett – till att vi får ett miss­visande underlag att utgå ifrån. Hur man ska lösa det vet jag inte, säger Raimo Pärssinen (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Det är inte bara myndigheter som drabbas av problemen med bortfall. Också privata opinionsinstitut uppger att detta är ett bekymmer.

Fakta. Urvalsundersökning

Det är för dyrt och besvärligt att samla in uppgifter om varenda person i Sverige, till exempel alla männi­skors status på arbetsmarknaden. Därför görs urvalsundersökningar – studier där statistiker kartlägger en liten del av populationen för att dra slutsatser om hela – till exempel alla svenskar.

Om färre personer svarar (alltså att bortfallet ökar), blir slumpfelen större. Högre bortfall påverkar undersökningens kvalitet. Om de personer som inte svarar avviker från de som svarar blir resultatet snedvridet.