Laptops, böcker, jobbpärmar och tidningar - resenärerna på det proppfulla 13.20-tåget från Stockholm mot Malmö har hittat flera sätt att använda tiden.
- Jag tror jag ska sova eller lyssna på musik, säger Sacha Bredahl.
Hon ska till Växjö, en resa som tar tre timmar och femtio minuter. De som ska hela vägen till Malmö ska sitta på tåget i nästan fyra och en halv timme.
Det är en restid som inte krympt någonting de senaste åren - tvärtom. Snabbaste tåget mellan städerna tog 4 timmar och 21 minuter förra året, visar statistik som DN har fått av KTH. Det är 21 minuter långsammare än år 2001. Den genomsnittliga restiden på sträckan har dock minskat, men det beror på att gamla tåg bytts ut.
- Läget är akut. Våra snabbtåg tvingas dela spår med regiontåg, pendeltåg och godståg. Vi har fått bygga in mer marginaler i tidtabellerna, säger Edvard Lind, ansvarig för externa relationer på SJ.
Men det är inte bara tågen mot Småland och Skåne som sölar. På flera andra sträckor, som Stockholm-Västerås och Stockholm-Sundsvall, är de snabbaste tågen nu långsammare än för några år sedan.
Och det börjar bli ett klimatproblem.
- Kort restid är helt utslagsgivande för att ta marknadsandelar från flyget, säger Bo-Lennart Nelldal, professor i tågtrafikplanering vid KTH.
I grova drag betyder en halvtimmes kortare restid att tåget knaprar åt sig tio procent av flygresenärerna på en sträcka.
- Det är få samband som är så stabila. För att få nästan alla att välja tåget måste man ner till två timmar, men redan under tre timmar börjar de flesta välja tåget.
Det är vid den brytpunkten som tågen mellan Göteborg och Stockholm befinner sig. Expresstågen på sträckan har blivit marginellt snabbare - åtta minuter har kapats på tio år - men passagerarna strömmar till.
- Om restiderna är lika väljer de flesta tåget. Det är enklare, har högre komfort och är miljövänligare, säger Bo-Lennart Nelldal.
Han menar att nya banor för snabbtåg är bästa sättet att lösa kapacitetsproblemet.
- Det är svårt att packa tågen tätt om de kör med olika hastighet.
I Europa satsas stora summor på banor för snabbtåg. På flera sträckor, som till exempel Paris-Lyon, har flyget i princip slagits ut. Och i takt med att klimatdebatten blivit intensivare har allt fler röster höjts för satsningar på svenska snabbtåg, bland annat av folkpartiet och miljöpartiet.
Peter Eriksson (mp) beskyller nu regeringen för att försinka de snabbare tågen.
- Nästan alla planer skjuts fram. För att få upp hastigheterna krävs investeringar, inte bara några hundra miljoner extra i underhållspengar.
Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) hävdar att det saknades mellan 50 och 60 miljarder i järnvägsplanerna hon fick ta över.
- Det var ett luftslott, säger hon.
Oavsett vem som slarvade bort pengarna talar mycket för att en snabbtågssatsning kommer att bli av. Åsa Torstensson vågar nu lova att svenska tåg kommer att vara betydligt snabbare nästa decennium.
- Det kommer de att vara. Det är järnvägen som kommer att utvecklas. Det är det som är inriktningen på nästan allt arbete vi gör.