– Arbetet i trädgården räddade mitt liv. Utan det är jag inte säker på att jag hade valt att leva vidare, säger Janiche Opsahl.
I början av 2000-talet arbetade hon i snitt tolv timmar per dag på Utbildningsradion.
– Jag hade jättekul och jobbet blev viktigare än allting annat.
Men till slut sa kroppen i från. Hösten 2002 fick Janiche hjärtklappning, illamående, yrsel, tinnitus, sömnproblem och hon tappade minnet. Företagsläkaren konstaterade att den då 50-åriga Janiche hade drabbats av utmattningsdepression och hon blev sjukskriven.
Räddningen blev rehabilitering i form av trädgårdsterapi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp utanför Malmö. Sedan starten 2002 har 120 personer med diagnoser som utmattningsdepression och stressrelaterad depression arbetat i trädgårdarna.
Nu utvärderas rehabiliteringen i en studie. Tre av fyra deltagare är inte längre sjukskrivna, eller har minskat sin ersättning från försäkringskassan.
– Vi frågar alla vad de gör i dag, om de arbetar eller studerar. Vi har några kvar att följa upp, men det ser ut som om tre av fyra faktiskt är tillbaka i arbete eller studier, säger Patrik Grahn, som är professor i landskapsarktitektur och miljöpsykologi.
De som kommer till Alnarp är mellan 25 och 60 år. I snitt har de varit sjukskrivna i fyra och ett halvt år. Några har varit borta från arbetet i tio år.
– Man brukar räkna med att ungefär en av tio som har varit borta så länge kan rehabiliteras. Så jag hade aldrig förväntat mig så här bra resultat, säger Patrik Grahn.
Men han erkänner att han blev fundersam när deltagarna kom till den allra första kursen.
– Flera av dem hade svårt att över huvud taget orka ta sig hit. Några sov bara de första dagarna, trots att de hade varit sjukskrivna i flera år. Men det är fantastiskt att se hur de återhämtar sig och klarar av sitt vardagsliv igen.
Nu är tanken att fler patientgrupper ska få prova på terapin, till exempel personer som har fått stroke, har autism eller posttraumatiskt stressyndrom.
Kursen pågår i tolv veckor. Deltagarna träffar regelbundet både psykolog och sjukgymnast. Resten av tiden tillbringar de ute i trädgården, som är stor som 20 villatomter.
När Janiche Opsahl var där fick hon gräva i jorden, så frön, plantera om blommor och bygga en damm. Hennes kurskamrater var högpresterande och utbrända chefer, läkare och lärare.
– Vi fick arbeta i naturens takt. Det går inte att skynda på växterna, men de måste skötas om för att växa. Där insåg jag att jag hade misskött mitt liv, på samma sätt som man kan missköta en trädgård.
Enligt Patrik Grahn finns tre förklaringar till den läkande kraften hos naturen: För det första visar studier att nybildningen av hjärnceller ökar i naturmiljöer, kanske för att alla sinnen stimuleras. Arbetet i naturen får oss dessutom att slappna av och känna oss trygga - och då minskar stresshormonerna i kroppen.
– I moderna miljöer utsätts hjärnan för långt fler intryck än vi egentligen klarar av att hantera. I naturen är flödet av intryck mindre och vi kan vila, säger Patrik Grahn.