Sverige

Terrormisstänkt i Österrike – oskyldig i Sverige

Tågstationen Westbahnhof i Wien där flickan greps.
Tågstationen Westbahnhof i Wien där flickan greps. Foto: Rudi Blaha/AP

På torsdag inleds rättegången mot den 17-åriga flicka från Linköping som sedan i december suttit häktad i Österrike för samröre med IS. Enligt landets myndigheter är svenskan misstänkt för terroristbrott, medan hon i Sverige betraktas som oskyldig.

– Hon ska få stöd och hjälp när hon kommer hem, säger Anita Lhådö, socialchef i Linköping.

Det var i början av december som den 17-åriga flickan greps av österrikisk polis på tågstationen Westbahnhof i Wien. Gripandet skedde efter att flickans föräldrar befarat att hon var på väg att ansluta sig till terrororganisationen IS i Syrien och larmat polis. Flickan häktades kort därefter misstänkt för ”deltagande i terroristorganisation” och har sedan drygt två månader suttit frihetsberövad i Österrikiskt häkte. På torsdag inleds rättegången i Wien.

Fallet har fått stort utrymme i österrikiska medier som även uppmärksammat skillnaderna i svensk och österrikisk lagstiftning.

Eftersom österrikisk lag gör det straffbart att vara medlem i en terrororganisation riskerar 17-åringen flera års fängelse i landet. I Sverige är hon dock inte misstänkt för något brott. Enligt nuvarande svensk lagstiftning är det inte brottsligt att vara medlem i en terrororganisation eller att planera att genomföra en terrorresa.

– I många länder i EU finns det ett brott som heter deltagande i en kriminell organisation. I Sverige finns inte det brottet utan här måste åklagaren bevisa att någon har begått en konkret brottslig gärning eller planerat att begå den. Det räcker inte att vara medlem i en sådan organisation, säger Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Stockholm.

Det är i stället den svenska socialtjänsten som ansvarar för flickan om hon återvänder till Sverige.

– När hon kommer hem vill vi stötta henne på bästa sätt för att säkerställa att hon och hennes familj får det stöd och hjälp hon behöver, säger Anita Lhådö, chef för socialtjänsten i Linköping.

Vilket stöd det kan röra sig om vill Anita Lhådö inte precisera, men hon säger att kommunen har tagit hjälp av socialtjänsten i Göteborg som har lång erfarenhet av att arbeta med unga med sympatier för våldsbejakande extremism.

Den 17-åriga flickan förnekar samröre med IS och säger sig ha rest till Wien som turist. Men enligt den österrikiska åklagaren var flickans plan att ta sig från Österrike via den så kallade Balkanrutten och vidare till Syrien för att där ansluta sig till IS, uppger den österrikiska tidningen Vienna Online. Som bevis framhålls bland annat sms-konversationer, nersparat propgandamaterial från IS och hyllningar av Paris-terroristerna som polis funnit i 17-åringens mobiltelefon.

Personal från flera svenska myndigheter kommer att följa rättegången på plats i Wien, däribland svensk polis, socialsekreterare och UD-anställda.

– Ambassadpersonal kommer att vara på plats under rättegången. Ambassaden följer ärendet. I övrigt råder konsulär sekretess, säger Karin Nylund, presskommunikatör vid UD.

Den 1 april i år träder en ny lagstiftning i kraft i Sverige som ska göra det straffbart att delta i så kallade terroristresor. Det är en del av regeringens strategi mot terrorism som kriminaliserar ”resor till annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandling eller i terroristträning”. Det är dock oklart om en sådan lagstiftning, om den gällt vid tidpunkten för gripandet av 17-åringen, hade lett till en annan bedömning.

– Den nya lagen kommer att innebära en förändring. Men det återstår att se hur den kommer att tolkas, säger Marie Lind Thomsen, vid internationella åklagarkammaren.

– En åklagare kommer fortfarande behöva bevisa att den utpekade planerar att begå ett konkret brott. Det räcker inte att exempelvis som svensk flicka resa till Syrien för att gifta sig med en IS-medlem. Du måste själv vara deltaktig i brottslighet för att kunna dömas.