Livsmedelsverket rekommenderar att skolmaten serveras mellan klockan 11 och 13. Främst för att barnen ska orka hela eftermiddagen och ha måltiderna jämnt fördelade över dagen. Men varannan skola i landet går emot råden och låter en del barn äta före klockan elva, visar Livsmedelsverkets granskning av 182 kommuner runt om i landet.

– Vi tror att problemet framför allt ligger hos skolledarna som har liten kännedom om våra råd och som samtidigt har ansvar för schemaläggning, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Kostchefer däremot kan råden, men har ingen makt över hur scheman läggs, säger hon.

Branschorganisationen Skolmatens vänner är starkt kritiska till att så många skolor struntar i Livsmedelsverkets råd.

– Det pajar hela dagens matordning. Glappet mellan lunch och middag blir alldeles för långt och det finns risk för att barnen är alldeles för trötta för att äta rejält vid kvällens mål. Då får de totalt i sig för lite näring, säger Annika Unt Widell.

När barnen äter tidig lunch läggs problemet över på Fritids, enligt Unt Widell.

– Hungern kommer i stället på eftermiddagen och barnen vill då ha mer mat än smörgås och ett glas mjölk som fritids erbjuder, säger hon.

Unt Widell poängterar att barn inte har annorlunda behov än vuxna, där få skulle kunna tänka sig lunch före klockan elva.

– Familjen går upp vid ungefär samma tid och äter frukost samtidigt. Hungern kommer därför vid ungefär samma tidpunkter, förklarar hon.

Det finns flera skräckexempel enligt Unt Widell. På en skola i Järfälla kommun äter eleverna i sina klassrum från klockan halv elva och på en gymnasieskola i Örebro kommun börjar lunchen kvart i elva.

Råden som Livsmedelsverket ger om exempelvis när maten ska serveras är inte bindande. Det är också anledningen till varför många skolor väljer att inte följa dem, uppger många kostchefer i verkets granskning. En annan anledning är att det är svårt att få gehör för att följa råden bland beslutsfattare och skolledare.