Intresset för tekniska utbildningar ökar. Men inte tillräckligt. Nu växer kraven på en förändrad gymnasieskola.
På förskolan Svalan i Grums är det fullt upp. I tisdags utbildades förskollärarna i teknik vid Karlstads universitet och i onsdags hade de kurs i matematik.
– Vi lär ut både matte och teknik. Barnen gör lampor, ringklockor och luftraketer. De yngsta får tekniklådor som representerar jord, elektricitet, magnetism, ljus, ljud och vatten, säger Eva Alm-Johansson, ansvarig för ett- till treåringarna på Svalan.
Satsningen är en del av den så kallade teknikjakten som går ut på att öka intresset för teknik bland barn och ungdomar. Finansieringen står Ljungbergstiftelsen för och det långsiktiga målet är att få fler studenter att välja teknik på högskolan.
Sverige har länge varit ledande inom teknik men under 90-talet och vid mitten av 00-talet sjönk antalet teknikstuderande vid svenska högskolor och universitet kraftigt.
Nu har trenden vänt. Statistik visar att intresset för teknikutbildningar skjutit i höjden sedan 2007. Vid flera mindre lärosäten ökade antalet teknikstuderande med 40 procent mellan 2008 och 2009, vilket inte enbart kan härledas till lågkonjunktur och stora 90-talskullar. DN:s undersökning visar att teknikområdet ökat betydligt mer än övriga inriktningar på många universitet och högskolor. Karlstad universitet är ett praktexempel. Där har andelen studenter inom teknik ökat med 60 procent att jämföra med en 24-procentig ökning för andra ämnesområden. Liknande tendens visar Luleå tekniska universitet.
På Lunds tekniska högskola har det höga söktrycket resulterat i höjda antagningskrav.
Varifrån kommer intresset?
– Tekniker förväntas en ljus arbetsmarknad och bra lön. De stora varslen på Ericsson, som avskräckte många, är nu historia, säger Lars-Göran Nilsson, utredare vid KTH.
Men trots årets höga siffror finns det hål att fylla. Experternas bedömningar är att framtidens ingenjörer inte räcker till för Sverige. I en SCB-rapport från 2008 beräknades underskottet till 100.000 kronor år 2030.
– När 40-talisterna går i pension blir det stor brist på högskoleingenjörer, säger Lars Göran Nilsson.
Björn Marklund, utredare vid KTH, har på regeringens uppdrag undersökt hur man kan motverka bristen på ingenjörer i framtiden. Rapporten ”Ung ingenjör” lämnades till regeringen i somras. Det första som krävs är en justering av gymnasieprogrammen, säger Björn Marklund. När gymnasieskolan förändrades i mitten av 2000-talet togs den direkta kopplingen mellan gymnasieprogram och behörighet till tekniska högskoleprogram bort. Sedan dess har andelen behöriga till tekniska utbildningar minskat.
– Dagens teknik- och naturvetenskapliga program ger ingen direkt behörighet. För att bli behörig måste eleven välja till ytterligare kurser inom fysik och matematik. Det är lätt att en elev hellre väljer en enkel kurs som kan ge högsta betyg än en svår där man måste kämpa för att bli godkänd. Det är svårt för eleven att förstå vad valet betyder på längre sikt, säger Björn Marklund.
Sverige är inte ensamt om sitt ljumma teknikintresse.
– Det är ett välkänt i-landsproblem. Vi tar tekniken för given och bryr oss inte. Det stora intresset ser vi i u-länder som växer.
I en europeisk jämförelse håller Sverige hög profil, säger Björn Marklund.
– Larmen från regeringen beror nog snarare på att vi tidigare legat i framkant och vill behålla vår plats vid fronten.