Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Tidigare indikationer på kränkningar har mörkats”

Other: Pontus Lundahl/TT

Helgens ubåtsspaning i Stockholms skärgård är inte den första. Tidigare indikationer på kränkningar har mörkats, uppger källor med god insyn i försvaret. En orsak är att Försvarsmakten saknar viktig utrustning och bemanning för ubåtsjakt.

Uppgifterna om spaning efter ubåtar eller främmande dykare i Kanholmsfjärden ger de flesta svenskar en rejäl överraskning och flashback tillbaka till kalla kriget. Men detta är inte den första misstänkta under­vattens­kränkning som försvaret sett. Uppmärksamheten nu är en effekt av en ökad öppenhet från Försvarsmaktens sida.

Fram till i fredags har ingen velat tala öppet om undervattenskränkningar i Sverige. De har varit föremål för stark försvarssekretess.

När det gäller flygplanskränkningar har försvarsmakten och regeringen varit lite öppnare, men ändå mörkat vilka nationer som legat bakom. På samma sätt mörkade försvaret att ryska bomb- och jaktplan övade anfall mot Sverige strax utanför vårt luftrum förra påsken.

Det har gjort det svårt att bedöma hur allvarligt det säkerhetspolitiska läget för Sverige är. Finns det mer vi inte känner till?

Jag har följt den svenska försvars­politiken i tio år, gjort reportage och fört bakgrundssamtal med centrala aktörer.

Den bild jag får är att det förekommit indikationer på främmande undervattensverksamhet vid flera tillfällen under de senaste två åren.

Men bland annat på grund av att den svenska marinen är så liten och saknar ubåtsjakthelikoptrar, utrustning och bemanning har försvaret fram till nu inte velat bekräfta saken.

Försvaret har dock berättat att övningar med ubåtar ökat kraftigt i Östersjön och att det planerar att lägga ut nya bottenfasta sensorer för att kunna övervaka stora områden. Flera nya övervakningskameror ska också installeras.

Det är svårt att bevisa att det verkligen är en kränkning som skett i  Östersjöns mörka vatten och vikar. Det var svårt redan på 1980-talet när Sverige hade en flera gånger större marin och helikoptrar för ubåtsjakt.

Det är ännu svårare nu när Sverige helt saknar helikoptrar som kan använda sonarer för att lyssna på undervattensverksamhet. Sverige sålde för några år sedan sina Helikopter 4, som var utmärkta för ubåtsjakt. Bara två finns kvar på ett museum.

Flottan är dessutom betydligt mind­re nu. Men kusten är fort­farande 270 mil lång.

Sannolikheten för att försvaret ska kunna slå fast att svenska vatten har kränkts och vilken nation som är skyldig är alltså låg.

Men hemlighetsmakeriet skapar lätt konspirationsteorier. En rysk nyhetsbyrå kablade till exempel i  augusti ut att Nato tvingat Sverige att mörka att ett amerikanskt plan kränkt svenskt luftrum.

Det var sant att USA kränkt svenskt luftrum och att Sverige hållit det hemligt, men nyhetsbyrån Tass nämnde inte att Sverige fram till nu mörkat de allra flesta kränkningar, inte bara den amerikanska. Två ryska kränkningar hölls också till en början också hemliga.

Lettland och Finland är betydligt öppnare, liksom Sverige var på 1980-talet.

Nu ökas öppenheten, men förtroendet har redan hunnit skadas. Risken är stor både för under- och överdrifter av det som varit, om regeringen och försvaret inte redovisar också det som tidigare har skett.

Nästa år ska ett nytt försvars­beslut fattas. S och alliansen kom i våras, inom ramen för Försvarsberedningen, överens om att öka anslagen med 5,5 miljarder fram till 2024. MP har nu anslutit sig. Den största anslagsökningen ska ske om flera år och pengarna går framför allt till nya stora försvarsmaterielprojekt.

I senaste numret av Officers­tidningen finns ett reportage inifrån den tidigare så hemliga undervattensspaningscentralen, insprängd i berget på Muskö. Där är varannan tjänst vakant.

Helgens upptrappade ubåtsspaning kan leda till ett omtag om försvarspolitiken där både försvarets personalförsörjning och behov av övning och utrustning ses över igen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.