Tillsatserna i maten kan ligga bakom moderna välfärdssjukdomar som diabetes samt ökningen av allergier i västvärlden. Det säger två av landets ledande experter som efterlyser mer forskning.
Den moderna livsstilen som utvecklats under de senaste fyrtio åren medför att vi utsätts för allt färre mikrober.
De livsviktiga bakterierna i tarmen påverkas sannolikt av tillsatser som konserveringsmedel som tillsätts i maten för att den ska hålla längre och se fräsch ut.
De kan ligga bakom ökningen av allergier i västvärlden, menar Hans Wigzell, professor i immunologi, efter onsdagens artikel i DN om alla tillsatser i julmaten.
- Ämnen som förlänger hållbarheten hos livsmedlen utanför kroppen genom att bekämpa bakterier och svampar påverkar förmodligen även bakterierna i tarmen. Men vi vet alldeles för lite om vad som händer när man äter de här tillsatserna, säger Hans Wigzell.
De ökade allergierna i västvärlden kan bero på en förändrad tarmflora.
- Det finns forskning som ligger i linje med det, säger Hans Wigzell. Han får medhåll av Bengt Björkstén, professor i barnmedicin och allergiprevention vid Karolinska institutet.
De livsnödvändiga tarmbakterierna producerar vitaminer, behövs för matsmältningen och försvarar oss mot infektioner. Eftersom tillsatserna i maten ser ut att bara öka har det blivit alltmer angeläget att ta reda på vad de har för effekt på folkhälsan, menar de.
- Tarmbakterierna under de första levnadsåren tycks vara helt avgörande för att immunsystemet ska utvecklas normalt, säger Bengt Björksten.
Det är inte belagt men det finns en hypotetisk risk att en överdriven hygien ökar risken för att utveckla insulinkrävande diabetes.
Om inte immunsystemet fungerar som det ska kan det angripa de egna insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
- Det handlar om hur vi rubbar vårt normala ekosystem. Vi vet att antibiotika har stor betydelse. Men vad gör då bensoesyra? Det vet vi inte.
Innan vi vet mer om tillsatsernas inverkan på folkhälsan är principen enkel, menar Bengt Björkstén.
- Man läser på etiketten innan man köper en vara. Ju kortare innehållsförteckning desto bättre.