Sverige

Tio år senare har varannan mindre än 13 000 i månaden

○ Flyktingar har stora problem att komma in på den svenska arbetsmarknaden, visar en unik kartläggning som DN gjort.

○ Vi har granskat hur det gått för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004.

○ Tio år senare har inte ens varannan flykting en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Minst tre av tio får ekonomiskt bistånd från kommunen.

Klicka på kartan
15 740 personer är i dag folkbokförda i Sverige och i arbetsför ålder, av de totalt 24 567 personer som fick permanent uppehållstillstånd år 2004.

Flyktingar

Den här gruppen består av flyktingar och andra som med asylliknande skäl sökt sig till Sverige.
Flyktingar 3928I undersökningen 15740

Anhöriginvandrare

Den här gruppen består av anhöriga till flyktingar men även exempelvis personer som hittat kärleken i Sverige.
Anhöriginvandring 3771I undersökningen 15740

Arbetskrafts-invandrare

Den här gruppen består av de som invandrat till Sverige för att arbeta.
Arbetskraftsinvandring 153I undersökningen 15740

Övriga

Den här gruppen består nästan uteslutande av personer som tidigare har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd, som år 2004 fick dessa permanenta. Bakgrunden till varför de ursprungligen fick uppehållstillstånd är okänd.
Övrig invandring 7888 I undersökningen 15740
Medianinkomst per månad före skatt
Medianinkomst per månad före skatt
Flyktingar
Anhörig-invandrare
Arbetskrafts-invandrare
Övriga
15 740 personer är i dag folkbokförda i Sverige

och i arbetsför ålder, av de totalt 24 567 personer som fick

permanent uppehållstillstånd år 2004.

Flyktingar

Den här gruppen består av flyktingar och andra som med asylliknande skäl sökt sig till Sverige.
Flyktingar 3 928I undersökningen 15 740
Flera grupper har mycket låga inkomster
Medianinkomst
Medianinkomst per månad före skatt
  • 0-13 000 kr/månad
  • 13 001-17 000 kr/månad
  • 17 001-21 000 kr/månad
  • 21 001-25 000 kr/månad
  • > 25 001 kr/månad
  • Medianinkomst för gruppen

Flyktingar

Anhöriginvandrare

Den här gruppen består av anhöriga till flyktingar men även exempelvis personer som hittat kärleken i Sverige.
Anhöriginvandring 3 771I undersökningen 15 740

Anhöriginvandrare

Arbetskraftsinvandrare

Den här gruppen består av de som invandrat till Sverige för att arbeta.
Arbetskraftsinvandring 153I undersökningen 15 740

Arbetskraftsinvandrare

Övriga

Den här gruppen består nästan uteslutande av personer som tidigare har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd, som år 2004 fick dessa permanenta. Bakgrunden till varför de ursprungligen fick uppehållstillstånd är okänd.
Övrig invandring 7 888I undersökningen 15 740

Övriga

Ett av de övergripande målen med svensk integrationspolitik har under lång tid varit att så snabbt som möjligt få in människor på arbetsmarknaden. Dagens Nyheter kan i dag presentera en unik genomgång som visar att flyktingar har stora svårigheter att klara en egen försörjning.

För drygt tio år sedan – år 2004 – fick 24.567 personer permanent uppehållstillstånd i Sverige. Med hjälp av datakörningar har DN granskat hur det har gått för samtliga av dem att etablera sig i Sverige. I dag är 15.740 personer folkbokförda i landet och i arbetsför ålder, 20 till 64 år.

Av dem kom 3.928 individer hit som flyktingar och andra asylliknande skäl. I flera fall kommer de från väpnade konflikter, förtryck och tortyr. Ansökningarna om uppe- hållstillstånd från den här tiden kom till stor del från personer med medborgarskap i Iran, Somalia, Irak, Afghanistan, Ryssland (Tjetjenien) och Balkanländerna.

Tio år senare är inkomsterna mycket låga i förhållande till befolkningen i övrigt.

Det finns ingen officiell definition eller gräns i Sverige för vad som är en ”rimlig inkomstnivå”. Men för att ge ett exempel från DN:s datakörning har inte ens hälften – 46 procent – av flyktingarna i dag en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Alla siffror i kartläggningen bygger på inkomstuppgifter för 2013 och för dem som då var i arbetsför ålder, 20 till 64 år.

Medianinkomsten för flyktingarna är 11.100 kronor i månaden. Det kan jämföras med 23.700 kronor i månaden som är medianinkomsten för hela befolkningen i Sverige. Jämförelsen är dock inte helt rättvisande, bland annat eftersom den svenskfödda befolkningen varit etablerad på arbetsmarknaden under längre tid.

För att göra DN:s undersökning tydligare har vi delat in alla som fick uppehållstillstånd 2004 i olika grupper, varav flyktingar är en av dessa.

En annan kategori är anhöriginvandrare som består av 3.771 individer. Det handlar om personer som flyttat till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det kan till exempel vara anhöriga till flyktingar som efter en tid återförenas med familjen. Majoriteten av anhöriginvandringen beror däremot på andra skäl, till exempel att en svenskfödd person finner kärlek i andra delar av världen.

Medianinkomsten är särskilt låg för dem som kom som anhöriginvandrare till flyktingar – 4.500 kronor i månaden.

Olof Åslund, professor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), tycker att resultatet för flyktingar och flyktinganhöriginvandrare är problematiskt.

– Det är ju någon form av misslyckande när så många människor har svårt att komma i stabil sysselsättning och bli självförsörjande. Detta trots att de i många fall har goda kvalifikationer och stora ambitioner. Sedan är det svårt att säga hur ”ansvarskakan” ska fördelas – om det är politiken, arbetsmarknadens parter, vi som medborgare eller individerna själva, säger han.

Bäst har det gått för arbetskraftsinvandrare, men den gruppen var liten – bara 153 personer. Medianinkomsten i dag motsvarar 45.500 kronor i månaden.

Chanin från Afghanistan har varit arbetslös sedan hon kom till Sverige för tio år sedan. Samuel från Burma får snart sin masterexamen i nationalekonomi. Personerna som fick uppehållstillstånd 2004 har gått olika öden till mötes. Läs hela artikeln här.

Den största kategorin i datakörningen kallar vi för ”Övriga” – 7.888 individer. Den består nästan uteslutande av personer som tidigare har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd men som år 2004 fick dessa omvandlade till permanenta. Det har inte gått att följa upp vilket år personerna ursprungligen kom till Sverige eller vilka skäl de haft för bosättning. En stor andel i gruppen ”Övriga” är sannolikt flyktingar som har bott i Sverige under flera år. Medianinkomsten är 16.800 kronor.

I december förra året publicerade Statistiska centralbyrån en rapport om invandrares etablering på arbetsmarknaden. Studien fick stor uppmärksamhet och fokuserade på personer som kom under åren 1997 till 1999. Resultatet visade att två av tre flyktingar var i arbete efter tio år. DN:s genomgång visar dock att måttet som används, ”andel förvärvsarbetande”, är generöst. Metoden är förvisso etablerad och används även internationellt, men för att räknas som förvärvsarbetande räcker det med att personerna arbetar i genomsnitt en timme i veckan under november månad.

DN har med hjälp av Socialstyrelsen också tagit reda på hur stor andel av invandrarna från år 2004 som i dag får ekonomiskt bistånd från kommunen – i huvudsak försörjningsstöd.

Statistiken bygger på inrapportering och ett bekymmer är att några kommuner – till exempel Botkyrka – inte har skickat in data. Det innebär att antalet biståndstagare är högre i verkligheten.

Minst 31 procent av flyktingarna i arbetsför ålder bodde år 2013 i ett hushåll som någon gång fick bistånd. Särskilt hög var andelen bland anhöriginvandrare till flyktingar – minst 41 procent.

Motsvarande andel för hela befolkningen är 4 procent, men siffrorna är inte direkt jämförbara. Statistiken för hela befolkningen var ursprungligen lägre (på grund av bortfallet från vissa kommuner) och har därför justerats upp något.

Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tycker att situationen är besvärlig när en förhållandevis hög andel personer inte lyckas få en egen inkomst efter tio år.

– Man skulle förstås vilja att resultatet var bättre. Därför finns det anledningar att hitta bättre lösningar. Ett stort problem i Sverige är att det finns svårigheter i att ta fasta på vilken utbildning man har och validera den. Där finns möjligheter till förbättringar, säger han.

Studier om integration är inte helt okomplicerade. Några personer kan ha inkomster från verksamheter utomlands som inte går att spåra. Det går heller inte att spåra eventuella ”svarta” inkomster.

I DN:s statistik ingår endast de som fortfarande är folkbokförda i Sverige, men en felkälla som ändå kan påverka resultatet är personer som har flyttat utomlands och missat att registrera detta hos Skatteverket. Det ser då ut som att personerna bor i Sverige och saknar inkomst. DN har därför gjort stickprov på 40 flyktingar som har noll kronor i årsinkomst. Vi har gjort ingående granskningar, men inte hittat några indikationer som talar för att personerna har flyttat permanent utomlands (se faktaruta).

DN har även granskat förekomsten av skulder och brottsdomar, eftersom sådan belastning kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden. 14,8 procent av flyktingarna har eller har haft skulder registrerade hos Kronofogden.

Minst 15,5 procent av flyktingarna har dömts för brott, fått strafföreläggande (böter) eller åtalsunderlåtelse (”prick” i belastningsregistret). För gruppen arbetskraftsinvandrare är andelen minst 2,6 procent. Vi har exkluderat mindre trafikförseelser som till exempel hastighetsöverträdelser och brott mot bälteslagen.

Siffrorna är sannolikt något högre eftersom det finns visst bortfall i DN:s underlag.

Någon jämförande statistik för hela befolkningen finns inte.

Orsaken till att invandrare förekommer ofta i brottsstatistiken beror framför allt på att de är fattigare och lever under sämre socio- ekonomiska förhållanden än infödda svenskar, enligt forskning från Stockholms universitet.

– Brottsdomar och skuldsättning är förstås en belastning om man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det kan uppfattas som att man till exempel inte kan sköta sin ekonomi. Sedan kan det vara svårt att studera orsakssambanden när det gäller brott, skulder och arbetslöshet, säger Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Fakta. Granskningen

DN:s undersökning baserar sig på alla personer som fick permanenta uppehållstillstånd i Sverige år 2004. Det behöver inte innebära att individerna flyttade hit år 2004. Några kan ha kommit flera år tidigare på grund av till exempel överklaganden eller långa handläggningstider för asylprocessen.

DN har fått data om alla personer som fick uppehållstillstånd från Migrationsverket. Vi har fått det med förbehållet att vi inte får röja några namn eller personnummer. Inför granskningen har alla personuppgifter raderats.

På nästa uppslag intervjuar vi fyra personer som fick permanenta uppehållstillstånd år 2004. Dessa intervjupersoner har vi hittat genom sökningar i tidningsarkiv och offentliga handlingar hos andra myndigheter än Migrationsverket.

DN har utgått från personer i arbetsför ålder 2013, det vill säga gruppen 20-64 år. Det är en vanlig indelning, men medför i detta fall vissa metodologiska problem. Personer under 25 år har generellt mycket låga inkomster – och i gruppen utrikes födda är unga människor dessutom överrepresenterade. Därtill var de yngsta som kom till Sverige 2004 och ingår i DN:s urval 11 år vid det tillfället. De har således haft liten möjlighet att ta steg in på arbetsmarknaden det senaste decenniet.

I kategorin ”Flyktingar” ingår även asylliknande skäl, till exempel de som kommit hit av humanitära skäl.

Kategorin ”Övriga” består till största del av förlängningar av uppehållstillstånd. Det handlar om personer som tidigare haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och som nu får permanent. DN har inte haft någon möjlighet att spåra vilken orsak de ursprungligen haft för att få uppehållstillstånd. I ”Övriga” ingår även ett fåtal studenter och personer som kommit hit genom EES-avtalet.

Uppgifter om inkomster kommer från Skatteverket och är sammanräknad förvärvsinkomst från inkomståret 2013.

Övriga källor till uppgifterna i DN:s granskning är Socialstyrelsen, SCB, Försäkringskassan, Kronofogden, Åklagarmyndigheten, tingsrätter, hovrätter och HD. Några av slagningarna har gjorts manuellt för samtliga knappt 25 000 personer.

En förhållandevis hög andel av flyktingarna (835 personer) har noll kronor i inkomst. DN har därför gjort stickprov på 40 personer för att se om det finns några indikationer på att de är folkbokförda i Sverige, men inte bor här. DN har dock inte hittat några sådana belägg. Till exempel är ingen annan familj folkbokförd i de aktuella lägenheterna. Merparten bor i kommunala hyresbolag och då har vi med stöd i offentlighetsprincipen bekräftat att individerna fortfarande står på hyresavtalen och att ingen andrahandsuthyrning är anmäld. I många fall finns dessutom aktuella mål på tingsrätter, förvaltningsrätter och andra myndigheter.

GranskningenI en serie artiklar
Granskningen

I en serie artiklar granskar DN integrationen i Sverige. Frågan pekas i flera mätningar ut som en av väljarnas viktigaste frågor. Med hjälp av datakörningar studerar vi hur integrationen fungerar.

ReporternKristoffer Örstadius är
Reportern

Kristoffer Örstadius är nyhetsreporter på Dagens Nyheter. Förra året fick han journalistpriset Guldspaden för sin granskning av den svenska skolan.