Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Tiotusentals skadas i halkolyckor varje år

Många skadar sig i halkolyckor, men halkbekämpningen i kommunerna fungerar dåligt, enligt MSB.
Många skadar sig i halkolyckor, men halkbekämpningen i kommunerna fungerar dåligt, enligt MSB. Foto: Hasse Holmberg/TT

Runt 25.000 personer skadar sig så allvarligt i halkolyckor på vintern att de måste söka akutsjukvård. Men det är en bortglömd grupp hos politikerna - och halkbekämpningen i kommunerna fungerar dåligt, enligt MSB.

– Det är ett jätteproblem som samhället lägger ner väldigt lite på att parera, säger Jan Schyllander, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Det senaste dygnets blixthalka har fått akutmottagningar i delar av landet att arbeta för högtryck. På Örebro universitetssjukhus råder ”frakturkaos”. Det senaste dygnet har sjukusen i länet tagit hand om drygt 130 patienter med frakturer, enligt Nerikes Allehanda. Och vid lunchtid på tisdagen fortsatte antalet skadade att strömma in.

– Det här är det värsta vi har varit med om någonsin, säger avdelningschefen Emma Hagenfalk på USÖ till tidningen.

Någon samlad bild över hur många personer i Sverige årligen som skadas på grund av halka finns inte. Statistik som MSB har tagit fram bygger på rapporter från ett antal akutsjukhus från olika delar i landet mellan 2010 – 2012. Den visar att drygt 25.000 fotgängare per år skadas i halkolyckor till följd av snö och is, och tvingas uppsöka en akutmottagning. Av dem måste ungefär var femte, 18 procent, läggas in för fortsatt vård. Äldre är de mest utsatta och kvinnor är i majoritet.

Enligt Jan Schyllander håller sig siffrorna för halkolyckor på samma nivå varje år.

Skadorna medför även en stor samhällskostnad både vad gäller medicinska kostnader och för produktionsbortfall på grund av sjukskrivningar. Totalt kostar samtliga fallolyckor samhället 25 miljarder kronor per år, enligt MSB. Vanligast är att man får en fraktur.

Trots att så många drabbas är det förebyggande arbetet med bland annat snöröjning eftersatt i jämförelse med andra slags olyckor, anser Jan Schyllander: På vägtrafiken lägger staten 40 miljarder årligen och på att förebygga bränder 19 miljarder, motsvarande summa för fallolyckor är 3 miljarder kronor, varav hälften kommer från näringslivet.

Dessutom är intresset för problemet från politikerna litet, menar han.

– Vi har försökt i flera år att lyfta frågan men stöter på ett totalt ointresse från rikspolitikerna, säger Jan Schyllander.

– Tillgänglighetsfrågan, att kollektiv- och biltrafiken ska fungera, går före säkerhetsfrågan.

För att minska antalet fall- och halkolyckor pekar han ut flera åtgärder: Dels att tillsätta en huvudansvarig som följer upp och redovisar för regeringen hur problemet utvecklas, och dels ha nationella mål motsvarande nollvisionen i trafiken. Kommunerna måste även bli bättre på snöröjning och halkbekämpning, även om det varierar i landet. På många håll ska det ha kommit en viss mängd snö innan man börjar ploga gång- och cykelvägar. Då packas snön ihop när man går på den och det bildas ett islager.

– Man måste få bort snön från trottoarerna tidigare. När man går och plattar till snön är det kört tills det blir väldigt milt igen, säger Jan Schyllander.

I Stockholm har snöröjningen för fotgängare och cyklister varit hårt kritiserad – och eftersatt. Nu lovar Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholms stad (MP) att situationen ska bli bättre.

– Det är inte okej att folk ramlar och slår sig på Stockholms gator och vi kommer att öka prioriteringen när det gäller gång– och cykelstråk, säger han.

Hur kommer det att märkas?

– Att man får ett tidigare vinterunderhåll för de mest oskyddade trafikanterna. Under helgen har det varit mycket speciella väderförhållanden som gör att vissa insatser inte fungerar eller går att följa. Men vi måste ändå öka ambitionsnivån, säger Daniel Helldén.