Sverige har ett av världens lägsta antal dödsolyckor på vägarna i relation till befolkningen. I fjol sjönk dödstalet till rekordlåga 270.
Men under fjolåret skadades också 28 900 personer så illa att de fördes till akutmottagningen på något av de större sjukhusen, visar en sammanställning Transportstyrelsen gjort åt TT. Antalet var ännu högre 2009: 31 200.
Ändå ger siffrorna inte hela bilden. De skadade som i stället fick hjälp på exempelvis vårdcentral är inte medräknade.
Svängde ut
För de flesta innebar sjukhusbesöket en gipsad arm eller annan relativt okomplicerad vård. Men var fjärde patient, 7 500, bedömdes av läkarna ha mer omfattande skador.
För Marie-Lousie Mååg slutade turen på sin Harley Davidson i juli 2008 med en lång sjukhusvistelse.
- Jag var ute och puttrade på motorcykeln, på väg hem från en väninna. Sedan minns jag inte mer, men jag har fått berättat för mig hur en bilist i motsatt körriktning fått för sig att köra om och bara svängde ut i min körbana, berättar hon.
Av vänsterbenet blev bara "en sörja" och resten av sommaren smärta, infektioner och operationer. Men glädjen över att huvudet var oskadat, familj och vänner bar henne igenom sjukhusvistelsen.
Osynlig pina
Marie-Louise Mååg hör till den grupp om cirka 5 000 personer som årligen som får bestående men av en trafikolycka. Hennes ben är ersatt av protes och armen var länge helt orörlig.
Många andra trafikoffer har fått en skada som omgivningen inte uppfattar, men som tär desto mer.
- Smärta knäcker människor. En livslång pisksnärtskada kan sätta både familjeliv och ekonomi på spel, säger Hans-Yngve Berg, analytiker vid Transportstyrelsen.
Marie-Louise Mååg har inte ont längre, men handikappet innebar att hon fick sälja villan och gå ned i arbetstid.
- Men trots en svår skada kan man ha ett fullgott liv. Mycket har blivit praktiskt svårare, men samtidigt får jag lättare kontakt med människor nu, säger Marie-Louise.
Under fjolåret minskade olyckor liknande Marie-Louise Måågs markant, enligt Transportstyrelsens siffror. Åtgärder som mitträcken, hastighetskameror och säkrare bilar har haft effekt på både döds- och skadetal. Men sammanställningen visar också att var tredje trafikant som fördes till akutsjukhus var en cyklist. Hittills har de oskyddade trafikanterna sällan lyfts fram i debatten, men de experter TT talat med tror på ett trendbrott. Sverige och övriga EU har satt upp målet att antalet svårt skadade ska reduceras med en fjärdedel till år 2020. Det innebär att de mest utsatta trafikanterna måste ägnas mer uppmärksamhet om målet ska nås.
- Det som kommer upp som en ny och stor fråga är alla som ramlar omkull på cykeln. Hur minskar vi den sortens olyckor? Förr eller senare kommer också en mer brännande debatt om cykelhjälm, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall vid Trafikverket.