– Den patient som drack mest var uppe i 25 liter läsk i veckan, säger Agneta Hasselkvist, distriktstandläkare i Nora, som har forskat om frätskador bland ungdomar samt deras livsstil. Resultatet presenteras på Tandläkarstämman i morgon.

Bland 13–14–åringarna var storkonsumenters genomsnittliga intag 72 liter läsk per år.

Både bland de 13–14–åriga och 18–19–åriga storkonsumenterna var det vanligare med frätskador på tänderna än bland jämnåriga med liten läskkonsumtion.

Var tredje av studiens pojkar i 18–19–årsåldern hade minst en tand som var gravt erosionsskadad. Bland flickorna fanns inga sådana skador.

De olika konsumtionsgrupperna skilde sig åt på fler sätt. Högkonsumenterna fick i sig mer chips, ostbågar och sötad mjölkchokladdryck. Samtidigt var fil ovanligare i deras kost och de 13–14–åriga stordrickarna av läsk skippade skollunchen oftare, åt mer godis och drack mer lightsaft än jämnåriga lågkonsumenter av läsk.

De med störst intag av läsk var dessutom sämre på att sköta tandhygienen, de sportade mer sällan och tillbringade mer tid framför dator och tv.

– Det är faktiskt så att nidbilden av tonåringen som sitter klistrad framför datorn eller tv:n med en stor läskflaska bredvid sig tycks stämma. Det är oroväckande att ungdomar utvecklar sådana här vanor som är så negativa för hälsan, säger Agneta Hasselkvist.

Föräldrar som informeras om att deras barns stora läskintag har orsakat frätskador reagerar olika.

– En del blir chockade, men i en del fall verkar det inte bli någon ändring. Tyvärr, för det borde självklart vara en larmklocka. Den här livsstilen är verkligen inte bra för barnens tänder och kroppar.

Den tonårige patient som fick i sig 25 liter läsk i veckan ändrade dock sina läskvanor drastiskt. Men i det fallet var det inte föräldrarnas förtjänst utan 19-åringens flickvän.