Aborterna bland unga kvinnor skjuter i höjden. Sedan 1995 har tonårsaborterna ökat med 50 procent. Forskare skyller på förändrade attityder till sex och preventivmedel, samt en försämrad skolundervisning.
Både när det gäller rena faktakunskaper och attityder har sexualundervisningen i skolan en betydelsefull roll, men samtliga elever, barnmorskor och forskare som DN har talat med konstaterar stora brister.
- Vi tar för givet att det här med sexualundervisningen fungerar, men det blir mer och mer kunskapsluckor, säger Kristina Gemzell, professor på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Väsentligt vetande saknas. Det visar en forskningsstudie av bland andra Tanja Tydén, barnmorska och professor vid Uppsala universitet. När hon studerade ett antal tonåringar som sökte abort visade det sig att närmare hälften av dem hade haft oskyddat samlag. Den vanligaste orsaken var att de inte trodde att de löpte någon risk att bli gravida just då.
Socialstyrelsens abortstatistik avslöjar stora regionala skillnader i landet, och enligt Skolverket varierar även kvaliteten på sexualundervisningen kraftigt mellan olika orter, skolor och till och med klasser.
- Trots att sexualundervisningen har varit obligatorisk i de svenska skolorna i femtio år har bara 5 procent av lärarna utbildning i ämnet, säger Åsa Regnér, generalsekreterare på RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.
Sedan den nya läroplanen infördes 1994 har undervisningen utarmats på många håll samtidigt som sexfixeringen i medier och lättillgänglig pornografi på internet påverkar ungas inställning och beteende i hög grad.
- Vår forskning gör klart att unga män tycker att de lär sig mycket om sex via pornografi, säger Tanja Tydén. För dem har pornografin övertagit skolans roll. Ansvar, hänsyn och kondomanvändning lyser dock med sin frånvaro i porrfilmerna de hämtar sin kunskap ifrån.
Ett ökat antal tillfälliga sexuella förbindelser, ofta under påverkan av alkohol, och en utbredd rädsla för p-piller gör att oskyddat sex är vanligare i dag än för tio år sedan. Sedan början av 90-talet finns dessutom dagen-efter-pillret, som kan skapa en falsk trygghet.
- Vissa chansar eftersom de vet att pillren finns, men när morgondagen kommer blir det inte av att de tar dem. Eller så tar de dem, men de fungerar inte eftersom säkerheten inte är lika hög som hos vanliga p-piller, säger Tanja Tydén.
Det vanligaste preventivmedlet bland unga kvinnor är fortfarande p-piller, men flera forskare konstaterar att många kvinnor är rädda för hormoner och biverkningar.
- När medielarmen om p-piller och blodpropp kom 1995 skapade det ett kraftigt hack i kurvan över p-pillerförskrivningen. Även om den har hämtat sig sedan dess finns rädslan kvar, säger Kristina Gemzell.