Lennart Lithner är 45 år och har varit sjukpensionär i tio år. Efter bilolyckan har han försökt jobba men tror inte att han kommer att kunna gå tillbaka till arbetslivet.
1999 krockade Lennart Lithner med en lastbil och flög 50 meter in i skogen.
– Släpet vägde 32 ton. När jag vaknade upp satt jag i en massakrerad, halv cab, berättar han.
Lennart fick både en whiplashskada och en hjärnskada. Det var först efter det att whiplashskadan opererats som hjärnskadan upptäcktes. Den ger honom extrem trötthet, dåligt minne och koncentrationssvårigheter.
– Jag hade ett väldigt bra minne tidigare. Nu kan jag glömma att hämta pojkarna på skolan. Jag går inte någonstans utan dator i ryggsäcken och mobil. Jag måste skriva ned allt för annars glömmer jag, säger Lennart.
Han är social och verbal, kan snacka för sig. Han ser pigg ut där han serverar kaffe i köket.
– Bristen på social kontakt är fullständig när du är sjukpensionerad. Så när det väl händer något, även ett tråkigt möte med Försäkringskassan, får jag lite energi. Men då tolkas det som att jag inte är tillräckligt sjuk. De ser ju inte vad som händer efteråt. Då kommer jag inte ur sängen på en vecka.
Lennart ville inte inse hur illa det var utan försökte jobba halvtid, men det gick inte. När han skulle gå tillbaka till sjukersättning blev det omförhandling med Försäkringskassan. Eftersom han jobbat fick han bara halva ersättningen.
– Efter lite bråk fick jag till slut rätt.
Att Lennart har blivit sjukpensionär påverkar familjens ekonomi. Före olyckan jobbade han som säljare och utbildare på ett tv- och stereoföretag. Då tjänade han 45.000 kronor exklusive provision.
– Nu får jag med maximal livränta och sjukförsäkring under 30.000. Min fru kan inte jobba heltid på grund av mig heller, så det blir mindre inkomst där också.
Han tror inte i dag att han kommer att bli bättre i framtiden.
– Rehabilitering är bra, men det har gått för lång tid. Det blir värre, jag har börjat tappa känseln i ansiktet också, säger Lennart.