Tre av fyra som har dömts till sluten ungdomsvård återfaller i brott. Genom att gradvis slussa ut dem till ett vanligt liv hoppas nu Statens institutionsstyrelse, SIS, kunna förändra det usla resultatet.
I vår släpps de första personerna ut från SIS utslussningslägenhet. Det är ett nytt sätt att arbeta med unga som har begått grova brott. Mottot är: Bort från institutionerna och så stor anpassning som möjligt till ett vanligt liv. Studier visar att det minskar risken för återfall.
– Det är nödvändigt med en förbättring. Det är alldeles orimligt som det är nu med att 75 procent återfaller i brott inom tre år, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Av de 132 personer som dömdes till sluten ungdomsvård år 2005 hade hela åtta av tio återfallit i brott inom tre år efter att de släpptes.
Regeringens nya skärpta krav på SIS innebär att arbetet med utslussning måste förstärkas väsentligt.
– Det är så viktigt att arbeta med de ungas nätverk och att vi inte bara släpper dem efter att straffen är verkställda. I utslussningslägenheten planerar vi deras kommande fria liv redan när de kommer dit. Deras familjer, socialtjänsten, skolan och en eventuell arbetsgivare engageras och blir ett viktigt skyddsnät, säger Helena Wretman, institutionschef på SIS ungdomshem i Fagared i Göteborg som även har en avdelning för sluten ungdomsvård.
Utslussning i olika former kan dock aldrig bli aktuellt för alla som döms till sluten ungdomsvård.
– Det kommer alltid att finnas ungdomar som inte kan slussas ut. När vi gör våra bedömningar om vilka som klarar av friare former av vård sätter vi mycket på spel. Om något går fel kan det få stora konsekvenser, säger Helena Wretman.
Beatrice Ask kan inte säga vilken frekvens av återfall i brott som är rimlig bland unga som har dömts till sluten ungdomsvård:
– Ambitionsnivån är att vi får färre och färre återfall. Det här är ett viktigt arbete eftersom det är förebyggande och minskar risken för allvarlig kriminalitet.