– Vi tycker som regeringen att det finns problem i de nuvarande grundlagarna. Det är lite olika saker, men i grunden handlar det om att det rättsliga skyddet bara gäller för yttranden som förmedlas med vissa tekniker, sade Yttrandefrihetskommitténs ordförande Göran Lambertz vid en presskonferens på fredagen.
Han tar exempel som att tryckta visitkort har starkare skydd än vanliga bloggar och när han var justitiekansler fick han lägga ner ett fall med en nazistflagga då Statens kriminaltekniska laboratorium inte kunde avgöra om hakkorset var tryckt eller inte, och kunde därmed inte avgöra om han eller vanlig åklagare skull utreda fallet.
Regeringens uppdrag har till stor del varit att se över grundlagarnas teknikberoende och fundera över mer teknikneutrala ersättningar. Det har man ännu efter två och ett halvt års arbete inte gjort klart, men på torsdagen presenterades tre modeller utifrån en ny grundlag skulle kunna formuleras: ansvars-, verksamhets- respektive ändamålsmodellen.
– I ansvarsmodellen tänker vi oss att vissa yttranden har ansvariga utgivare som sätter ut sitt namn - så som radio, tv, tidningar och tidskrifter gör i dag – och som tydligt tar ansvar för yttrandena. De skulle man kunna särbehandla positivt med det särskilt starka grundlagsskyddet med meddelarfrihet, brottskatalog, ensamansvar, censurförbud, etableringsförbud och en särskild rättegångsordning med jury och JK som åklagare.
Verksamhetsmodellen bygger på principen att vissa medier skulle vara särskilt viktiga för informationsspridning och opinionsbildningen i samhället. Där ingår de traditionella medieföretag som är grundlagsskyddade i dag, men skulle också omfatta ”andra lika viktiga”. Utifrån den utgångspunkten skriver man att massmedieföretag kanske borde ges ett särskilt grundlagsskydd
– Massmedieföretag kallar vi sammanslutningar och enskilda vars huvudsakliga verksamhet är att på yrkesmässiga grunder framställa eller sprida massmedier. De skulle få ett automatiskt grundlagsskydd, medan andra skulle vara tvungna att sätta ut ansvarsuppgifter på sin blogg, sitt flygblad, eller vad det nu skulle vara för medium, säger Göran Lambertz.
Ändamålsmodellen bygger också på att man särskilt vill värna om den fria informationsspridning och opinionsbildningen i samhället. Där säger Lambertz att man måste hitta de yttranden som är särskilt viktiga för just detta. Då har kommittén kommit fram till att man ska knyta an till EU-rätten som sagt att man kan undanta en del sorters yttranden från det starka skyddet för privatlivet. Det gäller yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt ändamål.
– ”Jaha det är väl omöjligt”, säger alla, ”hur ska man kunna veta vilka skrifter, texter, vad folk säger eller skriver på internet som har det ändamålet”. Där har vi sagt att det kanske är svårt, men vi tror att i praktiken inte blir så svårt som det verkar. När man har ett visst yttrande kan man oftast konstatera om det ska inrymmas av grundlagsskyddet. Mobbning och enkel underhållning skulle vara något av de få saker som inte skull omfattas, säger Göran Lambertz.
Gränsen är svår att dra, ”men vi tror att det går”, konstaterar kommitténs ordförande, men tillägger att kommitténs två folkpartistiska ledamöter och fyra experter är skeptiska till ändamålsmodellen. Politikerna som invänder är, enligt Lambertz, nöjda med dagens lagtexter. Anledningen till att ändamålsmodellen ändå finns med är att kommittén tror att den lättast går att förena med EU-rätten.
De tre presenterade modellerna är just modeller och går inte in på hur detaljer som hur statusuppdateringar på Facebook eller Twitter ska bedömas. Betänkandet går nu ut på tre månaders remiss. Under våren ska en modell väljas ut för att arbetas genom i detalj och i juni 2011 ska man avgöra om det överhuvudtaget är lämpligt att byta ut den nuvarande grundlagarna.
Till sin hjälp har kommittén tre jurister från Uppsala universitet och om inte någon modell skulle funka kommer man att ta sig an den nuvarande yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen och ändra det som behövs i dem, som de teknikberoende inslagen. Arbetet ska vara klart i december nästa år, vilket innebär att man bara skulle ha ett halvår på sig.
– I vårt forsatta arbete ska vi också arbeta med privatlivets skydd i förhållande till yttrandefriheten. Är skyddet för dåligt i förhållande till medierna? Det är en stor utredningsuppgift som vi just kommit igång med, säger Göran Lambertz.