Troligt svenskt ja till Lissabonfördraget

Vänsterpartiet och miljöpartiet är egentligen emot fördraget. De vill helst ha en folkomröstning men försöker i alla fall få beslutet uppskjutet i ett år.

En handfull socialdemokrater har anmält att de tänker avstå från att rösta.

- Det är kollektivavtalen, säger Bo Bernhardsson (s).
- Vi säger inte att vi inte vill ha fördraget men att vi borde ha använt situationen för att kräva garantier för att vår modell kan fortsätta gälla.

Två motioner från borgerligt håll vill behandla ärendet som en grundlagsändring, vilket skulle kräva ett nytt beslut efter nästa val.

- Jag skulle gärna vilja rösta nej till fördraget, säger Lennart Sacrédeus (kd).
- Mitt viktigaste argument är inrättandet av presidentämbetet. Men vi har bara klartecken för att avstå, förutom när det gäller vår motion.

Först ska riksdagen bestämma vad den håller på med.

Grundlagen säger att beslut som rör mänskliga fri- och rättigheter måste vila i ett år om mer än en sjättedel av riksdagen vill det. Ett sådant öde mötte FRA-lagen 2007.

Vänsterpartiet och miljöpartiet har tillsammans 41 röster i kammaren. Det behövs 59, om samtliga ledamöter deltar i omröstningen.

Var ribban ligger går inte att veta på förhand. Bara de som är där och röstar ja eller nej räknas, inte de som avstår.
Om detta rådde på tisdagen tydlig förvirring bland ledamöterna.

Men även om v och mp mot förmodan får ihop sin sjättedel i morgon går vilandeförklaringen först till konstitutionsutskottet (KU). Där avgör en enkel majoritet om regeln är tillämplig.

KU torde snarare dra samma slutsats som utrikesutskottet, som anser att ärendet handlar om överlåtande av beslutsrätt till EU men inte om fri- och rättigheter.

När saken återvänder till kammaren räcker det i så fall med tre fjärdedelars majoritet.
Det mesta tyder dock på att Lissabonfördraget redan på torsdagen får de erforderliga fem sjättedelarnas övervikt i riksdagen.