– Larmcentralen ringer upp och kollar, jag tror det är var sjätte vecka, säger distriktsordföranden i handikapporganisationen DHR, rullstolsbundne Nils Duwähl, som har ett larm i sin lägenhet i Skärholmen.

Omkring 160.000 svenskar, äldre och personer med funktionsnedsättning, har i dag ett trygghetslarm som i de allra flesta fall är kopplat via det analoga telefonnätet till en larmcentral.

Sedan regeringen 2010 gav statliga Hjälpmedelsinstitutet och Socialstyrelsen i uppdrag att hjälpa kommunerna med övergången till system med digitala trygghetslarm har flera brister i det gamla systemet hittats.

– I vissa kommuner testas inte trygghetslarmen alls medan andra testar var sjunde dygn, säger Oskar Jonsson, projektledare på Hjälpmedelsinstitutet.

Den gamla tekniken håller dock i snabb takt på att försvinna. 1,2 miljoner svenska hushåll använder redan digital ip-telefoni och andelen ökar snabbt.

Ett tecken på snabbheten i teknikskiftet är till exempel att väldigt få nyproducerade bostäder i dag får gammaldags telefonjack. Sedan flera år dras det bara fiberkabel och varje lägenhet får ett bredbandsuttag för internet, telefoni och tv.

Den stora fördelen med digitala system är att de kontinuerligt själva testar att larmen fungerar och uppmärksammar larmcentralen om något är fel.

– Som en kommunal säkerhetschef uttryckte det; "Det är inte rimligt att vi har så dålig kontroll på människors trygghetslarm när vi har brand- och inbrottslarm i kommunen som kollas var 15:e sekund", säger Oskar Jonsson.

Men Nils Duwähl känner sig inte övertygad, trots övergången till den digitala tekniken.

– Jag ser inte fram mot det, jag vet hur illa det har skötts i Norrland där många larm inte fungerar. Det bygger ju på ip-telefoni och det vet man ju hur sårbart internet är.

Enligt regerings uppdrag ska Hjälpmedelsinstitutets stödprogram för kommunerna vara klart i mars 2013.