SÄLEN.
Den politiska enigheten ökar nu om att slå samman de olika svenska underrättelsetjänsterna till en svensk motsvarighet till amerikanska CIA.
Alla riksdagspartierna, försvaret, Säpo och Rikskrim är eniga om att utreda saken. ÖB och tunga politiker säger att de vill se en ny sammanslagen underrättelsetjänst.
Såväl Försvarsberedningens (den parlamentariska beredning som ligger bakom försvarsomställningen) ordförande, Håkan Juholt (s) och riksdagens försvarsutskotts ordförande, Eskil Erlandsson (c) säger till DN att de är för en sammanslagen underrättelsetjänst. Det skulle betyda att Säpo, delar av Rikskrim, den militära underrättelsetjänsten i Must, och eventuellt också underrättelseverksamhet på myndigheter som Tullverket och Kustbevakningen slås ihop.
- Jag är i grunden positiv, som läget är nu med flera olika myndigheter är risken stor att något hamnar mellan stolarna, säger Eskil Erlandsson.
Han tycker dock att en effektivare underrättelsetjänst kan bli ett problem för den personliga integriteten.
- Därför måste vi ha en integritetskommission samtidigt. Med förslag som ökad DNA-registrering, utökad signalspaning och annat börjar det bli olustigt för mig som vanlig människa, säger försvarsutskottets ordförande.
Håkan Juholt säger att det inte längre går att dra en skarp gräns mellan civila och militära underrättelser.
- Många hot finns i gränslandet däremellan. Jag vill inte bygga upp något svenskt Stasi, men den utveckling som gör att till exempel terrorism kan finansieras genom narkotikabrottslighet kräver gemensamma analyser, säger Håkan Juholt.
Överbefälhavare Håkan Syrén säger att han inte ser någon anledning att flera underrättelsetjänster ska övervaka farvattnen runt Sverige. I dag gör både Försvarsmakten, tullen, polisen och Kustbevakningen det. Han tycker inte heller att underrättelseinhämtning i öppna källor behöver ske på flera ställen. Detta skulle kunna utföras av en ny, sammanslagen civil underrättelsemyndighet.
Men den rent militära underrättelsetjänsten som krävs för att upprätthålla säkerheten för de svenska trupperna i utlandet vill ÖB ha kvar i Försvarsmakten.
- Vi måste ha kvar den för att kunna ta det yttersta ansvaret för truppernas säkerhet, säger Håkan Syrén.
Försvarsberedningen inledde Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen med att presentera sitt förslag till hur svenska myndigheter ska klara nästa kris bättre än vad man gjorde under tsunamikatastrofen.
Sex riksdagspartier, alla utom moderaterna, står bakom förslaget att ge en krisenhet i regeringskansliet makt att varna regeringen och kunna genomföra de första, akuta åtgärderna i händelse av kris. Därefter ska regeringen kunna utse en ny krismyndighet till krissamordnare.
Försvarsberedningen vill så samman Räddningsverket med Krisberedskapsmyndigheten för detta ändamål.
Alla riksdagspartierna utom väns-terpartiet har enas om ett lagförslag om att ändra lagen så att försvarsmakten kan användas mot civila i händelse av terrorattentat. Det ska i så fall ske under polisens ledning.