Sverige erkänner folkmord på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer samt pontiska greker, så sammanfattas det beslut som riksdagen fattade på torsdagen. Reaktionerna blev också därefter; Turkiet har beslutat att kalla hem sin ambassadör och premiärminister Erdogan ställer in ett planerat Sverigebesök.

Problemet är bara att slutsatsen inte är riktigt sann.

– Carl Bildt tycks inte ha en tanke på att göra riksdagens beslut till svensk utrikespolitik. Den sköts i detalj av regeringen och Bildt vill nog skjuta den här frågan framför sig – utan att överväga någon åtgärd, säger Ove Bring, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan.

Personligen anser han att riksdagens beslut ska tas på allvar. Bildt bör ställa sig frågan vad det skulle kunna få för effekter på svensk utrikespolitik, säger han:

– Jag tycker att det ser illa ut om man bara struntar i det. Men regeringen avgör själv hur den vill hantera frågan. Vore jag Carl Bildt och liksom han inte tyckte om beslutet skulle jag i alla fall välja att informera EU-länderna och Turkiet.

För att ståndpunkten ska bli ”Sveriges” krävs att statsministern, utrikesministern eller UD omvandlar utlåtandet till realpolitik. Om oppositionen vinner valet i höst kommer sannolikt så också att ske, tror Bring:

– Om Urban Ahlin blir utrikesminister kan han som ensam person säga att Sverige erkänner folkmordet. En regering måste ju följa sina egna direktiv och om S får makten kommer han nog att känna sig moraliskt tvungen att följa gårdagens beslut.

– Nuvarande regering kommer å sin sida att göra allt de kan för att tona ned det här, säger han.

Kritiken från regeringen – undantaget de fyra som röstade i linje med oppositionen – lyder bland annat att ”det är fel att politisera historien”. Ove Bring ser dock inget hinder för riksdagen att fatta beslut liknande gårdagens.

– Riksdagen är suverän; den bestämmer själv vilka resolutioner den vill anta. I sak har jag ingen invändning – och händelsen kan mycket väl betecknas som folkmord.

Han menar att beslutet egentligen inte är särskilt dramatiskt.

– De som gör dramatik av det är den turkiska regeringen. De drar hem sin ambassadör och ställer in Erdogans planerade besök i Sverige – trots att vi alltså ännu inte har tagit en folkrättslig position i frågan. Så länge ståndpunkten inte utgör en del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik finns egentligen ingen anledning för Turkiet att agera.

Varför är frågan så känslig för Turkiet?

– Därför att Turkiet har bestämt sig för att vara solidariska med den tidigare osmanska regimen. Folkmordet inträffade under sultanens tid, men den turkiska nationen vill vara en enhet genom historien. Man har beslutat sig för att det här är förtal mot den turkiska nationen och det turkiska folket.