Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Tusen krigsförbrytare kan finnas i Sverige

Ingen vet hur många krigsförbrytare som nu bor i Sverige. Polisen har tidigare uppskattat att det kan röra sig om cirka tusen personer. Rikskriminalpolisen har sedan 2001 en krigsbrottskommission, och detta är första gången den griper en misstänkt.

Som en följd av att Sverige antog Romstadgan, en internationell konvention för att lagföra krigsförbrytare, inrättade polisen 2001 Folkrätts- och krigsbrottskommissionen. Till och med 2006 var det bara en polis som på heltid tjänstgjorde där, sedan förstärktes den. 2008 ombildades kommissionen och har nu tio medarbetare och en budget på nio miljoner kronor.

Under de åtta åren har polisen utrett omkring 70 ärenden och det pågår 14 förundersökningar. De flesta av dem bygger på anmälningar från Migrationsverket, där asylsökande lämnat uppgifter om möjliga brott mot folkrätten. Men först i går skedde det alltså ett gripande.

– Det kan tyckas som ett klent resultat, men arbetet med att spåra och utreda krigsförbrytare är väldigt komplicerat, säger poliskommissarie Tomas Ackheim, som är chef för krigsbrottskommissionen.

– Det handlar om brott begångna för länge sedan på andra håll i världen. Det finns sällan några fysiska bevis utan det mesta bygger på vittnesmål. Och det är ofta svårt att få människor att vittna, säger han.

Det har hänt att vittnen blivit hotade och det har hänt att offer inte orkat vittna för att det är så smärtsamt psykiskt. Många känner dessutom skam för det som hände, trots att de var offer och utan skuld.

Enligt vad DN erfar har utredningen om 43-åringen upptagit huvuddelen av krigsbrottskommissionens resurser de senaste åren. Utredarna har fått göra många resor och samarbetet med Internationella domstolen i Haag och rättsväsendet i Bosnien-Hercegovina, i Serbien och i Norge. Det har varit svårt att få människor att vittna mot 43-åringen.

Flera av offren har redan vittnat i Haagdomstolen och i den norska rättegången mot en lägerchef i Dretelj som hölls 2008. Tomas Ackheim vill inte tala om den nu gripne mannen, men han bekräftar svårigheterna att få vittnen att upprepa sina vittnesmål.

– Det sliter på människor att vittna. Och många har inte ens orkat berätta för sina närmaste vad de blivit utsatta för. Vi försöker vara så mjuka och medmänskliga vi kan för att underlätta för dem, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.