Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Tusentals flyktingar ska få jobb i skogs- och lantbruk

Regeringen inleder ett samarbete med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) för att skapa boende och praktikplatser på bondgårdar och skogsbruk för nyanlända flyktingar. Förhoppningen är att det ska ge flera tusen platser. Intresset bland LRF:s medlemmar är än så länge avvaktande.

Regeringen har beslutat att ge tre miljoner kronor till LRF för att genomföra en förstudie om landets bönder kan erbjuda praktikplatser och boende till nyanlända flyktingar. Tanken är att lant- och skogsbrukarna genom etableringsuppdraget ska få stöd att ta emot flyktingarna och att dessa bland annat ska få möjlighet till sysselsättning och att lära sig språket.

– För att Sverige ska kunna välkomna människor så bra som möjligt behöver vi vara många delar av samhället som hjälps åt. Regeringen ser i det här sammanhanget LRF som en fantastisk kanal, säger demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Regeringen hoppas att samarbetet med LRF ska leda till att flera tusen flyktingar får plats på svenska lantbruk.

– Om man utgår från de signaler som LRF fångat upp bland sina medlemmar kan det handla om flera tusen praktik- och boendeplatser, säger Alice Bah Kuhnke.

Enligt en medlemsundersökning som LRF låtit göra är lantbrukarnas intresse för att bidra med stöd till nyanlända avvaktande. Närmare hälften av de tillfrågade kan tänka sig att engagera sig själva eller via LRF för flyktingar som kommit till Sverige.

Betydligt färre – runt 10 procent av de tillfrågade – säger att de själva är intresserade av att erbjuda boende eller praktikplatser. Hälften av de svarande säger att de inte är intresserade av att ta emot nyanlända familjer eller erbjuda praktik.

– Det är ändå en ansenlig del som kan tänka sig att göra något själva. Vi vet att många av våra medlemmar har stor vilja att hjälpa till, säger LRF:s ordförande Helena Jonsson.

Det här bygger på frivillighet. Men man kan också spara tid på detta eftersom man får ett par arbetsvilliga händer till.

LRF:s medlemmar driver sammanlagt över 70 .000 företag. Helena Jonsson vill inte spekulera i hur många boende- och praktikplatser medlemmarna kan erbjuda utan avvaktar resultatet från förstudien. Hon understryker också att lantbrukarna själva måste bedöma vilken tid och vilka resurser de har för att ta emot flyktingarna på bästa sätt.

– Det här bygger på frivillighet. Men man kan också spara tid på detta eftersom man får ett par arbetsvilliga händer till, säger Helena Jonsson.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke tycker att det är tillräckligt om 10 procent av LRF:s medlemmar själva är intresserade av att ta emot flyktingar.

– Det här är nytt för de allra flesta och vi behöver pröva oss fram. Att 10 procent svarar att de är intresserade av att göra den här insatsen är ett väldigt gott resultat. Det finns absolut en grogrund att bygga något väldigt bra på, säger hon.

LRF:s förstudie ska startas omgående och vara klar i början av februari. Därefter kommer regeringen att återkomma om vilka stödåtgärder lantbrukarna ska få del av för att ta emot flyktingar.

– Det här är bråttom. Vi behöver göra detta nu. Om det här ska bli bra och göra så att välkomnande och etablering fungerar bättre än tidigare så måste vi agera nu, säger Alice Bah Kuhnke.

Fakta. Pengar till civilsamhället

• Regeringen ger sammanlagt 200 miljoner kronor till olika organisationer för att underlätta flyktingmottagandet. Så här ska de fördelas:

• 75 miljoner kronor till studieförbunden.

• 20 miljoner till idrottsrörelsen.

• 34 miljoner till Röda korset.

• 17 miljoner till Svenska kyrkan.

• 12 miljoner till Rädda Barnen.

• 10 miljoner till Riksföreningen Sveriges stadsmissioner.

• 3 miljoner till LRF

Utöver dessa stora och etablerade verksamheter kommer en del andra organisationer och trossamfund att få visst stöd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.