Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Tusentals kvinnor i upprop mot rasism

Foto: Marcus Ericsson/TT och Skärmdump från Twitter

Nu reagerar kvinnor på beskrivningen från högerextrema grupper att de skulle behöva skyddas av dessa. ”Det är ER jag är rädd för”, skriver en av initiativtagarna.

Hashtaggen #inteerkvinna trendar på sociala medier. Uppropet sprids som en löpeld efter att hundratals kvinnor lagt ut bilder på sig själva, och skrivit twitterinlägg, i protest mot att fredagens planerade huliganattack på gatubarn i Stockholm försvaras med att syftet var att ”skydda våra kvinnor”.

”Min kropp och mina rättigheter ska inte användas för att rättfärdiga rasistiskt hat och våld”, skriver en av kvinnorna.

Det är inte första gången som flyktingkritiska grupper eller partier anser sig kunna föra olika gruppers talan. När Sverigedemokraterna i början av november förra året delade ut flygblad på en Lesbos i ett försök att avskräcka flyktingar från att ta sig vidare till Sverige, då undertecknade partiet bladet med Sweden Democrats, SD-Women och The People of Sweden – Det svenska folket.

I lördags anordnades en invandringskritisk demonstration i Stockholm som kallade sig ”Folkets demonstration”, en demonstration som samlade invandrarkritiker och högerextrema.

Men det är fredagens flygblad som har fått ett stort antal kvinnor att ta avstånd ifrån att bli hopbuntade till en grupp som inte själva kan föra sin talan.

I flygbladet förklarades anonymt att gruppen bakom det själv skulle ”dela ut straffen de förtjänar”. ”De” var de nordafrikanska gatubarnen och tilltaget har försvarats i sociala medier av män som hävda att syftet var att ”skydda svenska kvinnor”, vilket också framgick av flygbladet.

Några timmar senare samlades ett hundratal personer i centrala Stockholm för att ”markera” mot gatubarn av utländsk härkomst. Bakom flygbladet stod enligt uppgifter till DN tre av Stockholms fotbollslags så kallade firmor och deras medlemmar men sannolikt också ett antal andra högerextrema.

En av initiativtagarna till uppropet ”Inte er kvinna”, Ida Östensson, vill inte kalla de män som sprider flygbladen för fotbollshuliganer. På Instagram skriver hon: ”Varför skriver inte medier att det är svenskfödda män när det alltid är så måna om att spekulera i etnicitet annars? Varför kalla dem fotbollshuliganer och inte nazister?!”

På Facebook sprids texter som ”Det är dags att vi skyddar våra kvinnor” med hänvisning till händelserna i Köln, Kalmar och på We are Sthlm, där kvinnor och tonårstjejer misstänks ha utsatts för sexuella ofredanden och övergrepp av flyktingar.

Men nu protesterar kvinnor mot att de används för att motivera ”en rasistisk lynchmobb”.

Under haschtaggen #inteerkvinna lägger kvinnor ut bilder på sig själva på Facebook och Twitter, och uppropet trendar på sociala medier.

Texten som sprids av tusentals kvinnor lyder:

”Inte er kvinna. Den rasistiska lynchmobben som drog fram i Stockholm i fredags (29/1), och diverse andra rasistiska och fascistiska grupperingar säger sig föra en kamp för att skydda vita/"svenska" kvinnor. Men de talar inte för oss. Kopiera den här texten och lägg upp en bild av dig själv och sprid i dina nätverk. Hashtagga: ‪#‎inteerkvinna‬.

Gör gärna bilden offentlig så den blir sökbar.”

Ida Östensson skriver så här:

”Jag är inte er ’svenska kvinna’. Det är ER jag är rädd för!”

Hon pekar också på hur män på Facebook helt öppet uppmanar till den här typen av handlingar, och att polisen borde agera mot det.

DN har inte kunnat få tala med någon av kvinnorna bakom uppropet. De hänvisar istället till ett debattinlägg på Expressens webbplats där de skriver att de nu drar sig tillbaka efter att ha kritiserats för att enbart ha vänt sig till vita kvinnor och uteslutit kvinnor av annan härkomst.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.