Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Tusentals platser har försvunnit på äldreboenden

Del 4: Äldreomsorgen. Kommunerna hinner inte med att besluta om insatser till äldre som behöver hjälp med boende eller i hemmet. Landets biståndshandläggare har i snitt ansvar för 161 personer. Siffran är anmärkningsvärt hög, enligt Socialstyrelsen.

Dagens Nyheter fortsätter i dag granskningen av alliansens snart åtta år vid makten.

Under mandatperioderna har löftena om en bättre äldreomsorg duggat tätt. År 2006 lovade den då nytillträdda äldreministern Maria Larsson (KD) att antalet platser på särskilda boenden skulle bli fler. I en debattartikel i DN den 16 oktober 2006 riktade hon och KD-ledaren Göran Hägglund kritik mot att platserna hade minskat med 18 300 mellan 2001 och 2005.

Trots löftena, och trots att befolkningen samtidigt åldras, har antalet platser på särskilda boenden fortsatt att minska. Sedan 2006 har 9 619 platser försvunnit, visar DN:s granskning.

I stället har fler personer än någonsin tidigare hemtjänst. I gengäld får de äldre allt längre besök av hemtjänstpersonalen, enligt statistik från Socialstyrelsen. Antalet hjälptimmar är däremot långt ifrån omfattningen av den vård och omsorg som erbjuds på äldreboendena. Socialstyrelsen har under flera år påpekat att hemtjänsten inte kan kompensera för omsorgsplats på äldreboenden, särskilt inte när det gäller demenssjukdomar.

Äldreomsorgen är en kommunal fråga. Att ett stort antal platser har försvunnit på äldreboendena beror på minskad efterfrågan, enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL). En teori är att äldre vill bo hemma längre nu än tidigare.

År 2012 bodde 18,8 procent av befolkningen över 80 år i ett särskilt boende, jämfört med 21,2 procent år 2007. Äldre som får hjälp av hemtjänsten var 31,7 procent år 2012, jämfört med 30,9 procent år 2007.

Förändringen gör att trycket ökar på de anhöriga. Men också på kommunerna.

Biståndshandläggarna, alltså de tjänstemän som fattar beslut om vilken hjälp de äldre ska få, har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. Det leder till långa handläggningstider och bristande uppföljningar.

Kommunernas biståndshandläggare har i genomsnitt ansvar för 161 personer med äldreomsorg, enligt statistik från Socialstyrelsen. I vissa kommuner handlar det om uppemot 360 personer per anställd.

Biståndshandläggarna är de äldres kontaktperson i kommunen. De har ansvar för utredningar om huruvida en person ska beviljas äldreomsorg eller inte. De fattar även beslut om exempelvis trygghetslarm och ska dessutom minst en gång om året göra uppföljningar och granska om situationen för de äldre har förändrats.

Flera biståndshandläggare som DN har pratat med säger att arbetsbördan är så stor att de fattar många felaktiga beslut.

Situationen är anmärkningsvärd, enligt Marianne Lidbrink, projektledare på Socialstyrelsen.

– Det är alldeles för många äldre per biståndshandläggare. Det finns anledning att tro att det försvårar möjligheten att följa upp besluten som är fattade för en enskild person. Individuell uppföljning tillsammans med den enskilde behövs för att ta reda på om ett beslut fortfarande tillgodoser den äldres behov, säger hon.

Socialstyrelsens statistik visar att allt färre äldre har en aktuell plan för hur deras omsorgsinsatser ska utföras. Under 2012 var drygt en tredjedel av de äldre som får hjälp av hemtjänsten utan en sådan plan.

Det finns ingen nationell statistik över hur många som ansöker om plats på äldreboenden och som inte får den beviljad. Därför går det heller inte att jämföra hur utvecklingen har sett ut över tid. Jämförelser över tid är generellt mycket svåra att göra inom äldreomsorgen. En rad viktiga statistiska faktorer – som till exempel personaltäthet, köer till äldreboenden och nöjdhetsindex – går inte att jämföra alls över en längre tidsperiod.

Däremot går det att se hur mycket resurser som årligen läggs på äldreomsorgen, mätt per vårdtagare. Sverige lägger mycket stora resurser på äldreomsorgen ur ett internationellt perspektiv – och antalet satsade pengar har ökat sedan regeringen Reinfeldt tillträdde år 2006. Personaltätheten i förhållande till antalet äldre är den högsta bland OECD-länderna. Mer pengar behöver däremot nödvändigtvis inte leda till att situationen för de äldre blir bättre.

Sverige står inför en stor utmaning vad gäller hur äldreomsorgen ska finansieras i framtiden. Staten skjuter den besväriga frågan framför sig. Nyligen tillsatte regeringen en Äldreutredning, men frågan om framtida finansiering är inte med. Enligt SKL kommer det år 2035 att saknas omkring 200 miljarder kronor för att betala välfärden. Dessutom räknar SCB med att bristen på antalet utbildade personer inom omsorgen kommer vara enorm om 15 år.

Äldreomsorgen har fått hård kritik i medierna de senaste åren, i synnerhet de verksamheter som drivs i privat regi. År 2011 publicerade DN och SVT flera artiklar och inslag om missförhållanden på Carema-boenden, bland annat på Koppargården i Stockholm.

Det går däremot inte att se några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg, enligt DN:s genomgång. Faktum är att de flesta äldre själva ger både hemtjänsten och äldreboendena höga betyg – oavsett utförare. Socialstyrelsen genomförde förra året en enkätundersökning till samtliga personer över 65 år med antingen hemtjänst eller särskilt boende. Cirka 140 000 äldre deltog. En av frågorna som ställdes var: ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?”. 89,2 procent svarade ”Mycket nöjd” eller ”Ganska nöjd”.

Motsvarande siffra för äldreboendena är 83,1 procent. De äldre ger bland annat högt betyg till maten. En stor andel, 77 procent, av personerna på äldreboendena tycker att maten som serveras brukar smaka bra. Enkätsvaren är däremot inte enbart positiva. Många äldre mår psykiskt dåligt. 61 procent svarade att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest på äldreboendena.

Ett stort problem är hanteringen av läkemedel som i många fall sker i strid med etablerad forskning. Trots stora satsningar de senaste åren får mer än var tionde person som är 75 år och äldre minst ett läkemedel som betraktas som högst olämpligt för åldersgruppen, enligt Socialstyrelsen. Användningen kan bland annat ge svåra biverkningar.

Ett annat stort problem inom äldreomsorgen är fallskador. Sedan 2006 har antalet fallskador ökat.

Det är svårt att utvärdera om regeringens satsningar har gett önskat resultat. Flera reformer saknar tydliga mätbara mål. Flera förändringar är av tydlig ideologisk karaktär där bedömningen av utfallet beror på politisk uppfattning. En stor lagändring som har genomförts är att kommunerna numera kan överlåta valet av utförare av äldreomsorg till den äldre själv. Lagen heter LOV (lagen om valfrihetssystem) och syftet är att öka valfriheten.

En annan förändring som skett är ett statligt investeringsstöd på 500 miljoner kronor om året till kommuner för att få i gång byggandet av särskilda boenden och trygghetsbostäder. Trots denna förändring anser fyra av tio kommuner i Sverige att de inte har täckt behovet av särskilda boenden för äldre. Dessutom fortsätter minskningen av antalet platser inom äldreboenden, även om takten inte är lika snabb nu som tidigare.

Andel av befolkningen över 80 år som. ..

...bor i särskilda boenden

2007: 21,2

2008: 20,9

2009: (ingen data)

2010: 19,9

2011: 19,5

2012: 18,8

...som får hemtjänst

2007: 30,9

2008: 30,5

2009: (ingen data)

2010: 31,2

2011: 31,6

2012: 31,7

Positivt och negativt

(+)

Mer resurser

Landets kommuner satsar allt mer pengar på särskilda boenden. Mer resurser behöver däremot nödvändigtvis inte leda till bättre äldreomsorg.

Nettokostnad per vårdtagare

2006: 565 156

2012: 587 996

(Priserna har räknats upp med hjälp av kommunsektorns konsumtionsutgiftsdeflator.)

Äldre nöjda

De flesta äldre är nöjda med sin hemtjänst och hjälpen de får på äldreboenden. 89,2 procent av de äldre är "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" med hemtjänsten.

Hög personaltäthet

Personaltätheten inom äldreomsorgen i Sverige är högre jämfört med många andra länder.

(-)

Många biståndshandläggare per äldre

161 personer. Så många äldre har i snitt varje biståndshandläggare i Sverige hand om. Enligt Socialstyrelsen är siffran "anmärkningsvärt hög".

Färre platser på äldreboenden

Trots regeringens löfte om fler platser på särskilda boenden fortsätter statistiken att peka nedåt. Samtidigt blir befolkningen i Sverige allt äldre.

Fler fallolyckor

Sedan 2006 har antalet fallskador ökat. Händelserna är vanligare bland kvinnor än män.

Fakta.
Granskningen

Åtta år med Alliansen. DN granskar i sju delar vad som har hänt inom olika områden i samhället under de senaste två mandatperioderna.

Sju delar

Del 1: Skola och ­barnomsorg

Del 2: Sjukvård

Del 3. Brott och straff

I dag: Del 4. Äldreomsorg

Del 5. Jobb och ekonomi

Del 6. Miljö

Del 7. Integration

Så har vi gjort

DN har gått igenom statistik från bland annat Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, OECD, Eurostat och SCB. Vi har gjort bakgrundsintervjuer med ett 20-tal personer som arbetar med frågor som rör äldreomsorgen.

Viktingen av plus och minus har gjorts genom att väga samman statistiken och värdera vad som är en fördel för området ”äldreomsorgen” (plus) samt det som tydligt visar på negativa effekter (minus). Värderingen har gjorts av Kristoffer Örstadius i samråd med DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.

Reportern

Kristoffer Örstadius är reporter på DN. Han belönades nyligen med en guldspade för sin granskning av skolan under våren 2013.

Fakta.

Statligt stöd för byggande av äldreboenden

Regeringen har infört ett statligt investeringsstöd på 500 miljoner kronor per år. Pengarna går till kommuner som bygger särskilda boende eller trygghetsbostäder för äldre.

Lagstadgat anhörigstöd

Socialnämnderna är numera tvungna att genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller har funktionsnedsättning.

Värdighetsgaranti

2010 beslutade regeringen att införa en nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Syftet är att de äldre ska veta vad de kan vänta sig av äldreomsorgen.

Ökad valfrihet

Kommunerna kan numera överlåta valet av utförare av äldreomsorg till den äldre själv.

Satsning på de mest sjuka äldre

Regeringen har satsat flera miljarder kronor på att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjukvården, vårdcentraler och sjukhus- vården att samverka bättre kring de äldre.

Omvårdnadslyftet

En riktad utbildningsinsats som omfattar cirka en miljard kronor pågår för äldreomsorgens medarbetare. Syftet är att stärka både den grundläggande och specialiserade kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden.